Födelsedagar och ledfel

Igår fyllde jag tjugonitton år. Nästa år blir det tjugotjugo. Jag är en sån där tråkig icke fest människa som dessutom inte tycker att min födelsedag är speciellt märkvärdig, oavsett ålder. Jag kommer med 100% säkerhet INTE att ha någon baluns nästa år. Fast det känns hur lugnt som helst att närma sig tjugotjugo. Det känns så där härligt kravlöst på nåt sätt. Trettio, då hade man så många måsten kvar att leva upp till, utbildning, karriär, familj, ekonomi osv, osv. Dessutom ville man ju egentligen vara 25 fortfarande :)

Men 40, det känns bara tryggt och lugnt, kanske för att livet fallit på plats, men även för att man är äldre och klokare och mer trygg i sig själv.

Gårdagen var precis så lugn och opretentiös som jag vill att mina födelsedagar ska vara. Min far med fru är här och hälsar på och bidrog med detta:
Kloker hade bland annat ritat denna bild av herr Aussie:
Min mor hade bakat en jättegod tårta och mannen fixade god Thaimat från staden 5 mil bort.

Idag hoppas jag som vanligt på uppehåll för målningens skull. Kloker ska på ridläger och granntomtarna kommer hit på eftermiddags fika. En helt vanlig dag med andra ord…

Den bajsätande blivande ledarhunden har något fel på sitt vänstra bakben. Leden som sitter i vinkeln på bakbenet ser ut som att den saknar ett ”stopp” och kan därför vikas åt bägge håll. Ser otäckt ut, men han verkar absolut inte ha ont och han haltar inte. Antagligen är det för att han har så tung benstomme och Labbar växer ju fort, så antagligen är det något som har med det att göra. Han ska kollas upp på onsdag, men visar det sig vara något kroniskt, så försvinner ju chansen till att bli ledarhund helt. Det vore jättesynd eftersom han är så bra mentalt. Vi har dessutom varit så försiktiga med honom under uppväxten, inga trappor, ingen hård motion, rätt foder och så vidare, men tyvärr händer ju dessa saker ändå.

Vi kommer inte att behålla honom även om han inte blir ledarhund, det hade vi bestämt från början. Jobbigt? Visst, men vi har 2 stora hundar redan och detta var ju bara för att hjälpa någon som är mindre lyckligt lottad än vi i livet. Förhoppningsvis kommer han till en bra barnfamilj om han inte fixar ledarhundsbiten, för han är verkligen en toppen familjehund; snäll, glad, mjuk och väluppfostrad! En riktig goding med andra ord ;) Men vi håller tummarna inför onsdagen och hoppas att det bara är något övergående, att leden inte hunnit stabilisera sig än eller nåt *håller tummarna*.

Dagens låt: En härlig gammal dänga: Olivia Newton John; Xanadu http://www.youtube.com/watch?v=7m1UWSD-FaA