Livet går vidare...

Ja, det gör det trots saknad och många tårar nu på morgonen när man inte mötte Dickens som vanligt utanför toalettdörren, där han annars väntade varje morgon på mig för att få sin frukost när jag väl kom till köket. Det kunde enligt honom aldrig gå fort nog liksom ;) Det är som sagt ofattbart tomt, trots att vi har andra katter i huset, men alla har SIN personlighet och Dickens var väldigt speciell och sen hade han ju varit hos oss i 15 år.

Det var egentligen aldrig meningen att jag skulle ha Dickens. Det var en kompis till mig som skulle åka till Stockholm och hämta en kattunge och ville ha resesällskap, så jag följde med. Väl där höll min kompis länge på med att välja mellan de 2 honorna i kullen och jag stod och väntade i hallen. Då dök han upp den lilla Dickens (som han inte hette då förstås) och satte sig på mina fötter och satt där och tittade upp på mig. Ja, han bara satt och satt och tittade på mig och ägarinnan till kattungarna skrattade och sa ”jag ser att någon har valt dig, DET händer inte ofta det, men det sägs att det är magiskt när det händer, jag tror minsann att du också ska ha en katt med dig hem idag”. Jag trodde det var ett säljknep (vilket det kanske också var…) så jag nekade bestämt och sa att jag skulle inte ha någon katt. Men Dickens satt kvar där han satt och vägrade flytta på sig och det blev så att han följde med hem. Och vilken tur det var, för en mer klok och underbar katt får man leta efter… Han valde verkligen MIG och var MIN katt under alla dessa år. Andra kunde ropa på honom för att få in honom på kvällen, men han syntes inte ens till, men ropade jag så kom han alltid.

De sista månaderna ville han ha mer närhet än tidigare och låg ofta i mitt knä i soffan, eller på ryggstödet bakom. Han kom när vi var ute och ville ”hänga på axeln”, en liten egenhet han hade där han älskade att hänga så som man håller en liten bebis som ska rapas :) Ja, och så började han sova på min huvudkudde igen istället för nere vid fötterna och han ville gärna hålla en tass på mitt huvud som att försäkra sig om att jag fanns där.

Dickens hade ett underbart kattliv och det är jag så glad över att jag kunde ge honom, men jag önskar att han fått vara frisk och levt många år till, nu blev det ju tyvärr inte så…

I övrigt tuffar livet på som vanligt med plugg och familj. Våren härjar för fullt och med den kommer pollenallergin som min man är VÄLDIGT drabbad av i år. Även de två småkillarna misstänker vi är drabbade då de snorar och hostar nåt förskräckligt framför allt nattetid. Mina ögon har igår och idag känts väldigt torra och ”svidiga”, men det beror nog mer på alla tårar över Dickens än pollenallergi.

Idag är det 15 dagar kvar tills vi åker till Turkiet. Bönar och ber att lågtrycket där nere viker hädan och öppnar upp för solen och värmen!!! Idag är det faktiskt lite molnigt här och bara 12 grader varmt. Man blir snabbt bortskämd med sol och värme…

En annan intressant nyhet är att Kanadagässen varit osynliga i 2 dagar nu… Hmm… betyder det att de flyttat eller att de ruvar på ägg?!

Idag ska jag faktiskt bara dega och ta det lugnt. Känner mig helt slut och däckad och har kronisk huvudvärk, så det blir till att lyssna på kroppen och bara ta det lugnt!

Dagens låt: Fortsätter med gårdagens...

Vill ha iskall höst!!!

Ja, FAKTISKT, tro det eller ej. Är så in i bomben trött på flugor, getingar och Kanadagäss! En viss flugfobi har jag haft sedan jag under tidiga år såg ”Flugan” med Jeff Glodblum. Där fick man i detalj se flugors alla mindre mysiga egenskaper och jag har konsekvent VÄGRAT äta något som en fluga snuddat vid. För 5- 6 år sedan hade vi hyrt en stuga 2 veckor i Skåne. Givetvis låg den i någon form av flug Mecka för vi hade tonvis av flugor inne varje dag. Till slut mådde jag så dåligt av de små krypen att jag mutade de stora grabbarna med 5 kronor flugan de tog död på. Gissa om det var rika killar efter den semestern?!

Nu i denna värme, som jag vanligtvis älskar, har den värsta sorten av de alla; spyflugan, tydligen haft ultimata förhållanden och dyker upp titt som tätt. DÖÖÖÖÖÖ- ÄCKLIG!!! För att inte tala om de gulliga (100% FET- NOT!!!) små bebisarna som den lägger i hundratal om den får chansen *bläk, urk och allt där till* Nej, jag fixar bara inte denna insekt och så lär det förbli!

Getingarna har jag ju tidigare berört och Anticimex har nu varit här och tagit bort bo nummer 2. Trots detta verkar mängden allt annat än minska. Blev stucken igen för någon dag sedan, denna gång på ryggen och mannen blev stucken av 2 stycken samtidigt igår på jobbet. Nu fick vi verkligen veta om han var överkänslig, vilket han turligt nog inte var *phu* Men trots det så vill man inte släppa ut barnen i detta geting inferno och framför allt sen eftermiddag är de verkligen i farten här, så det är innelek som gäller då.

Kanadagässen… tar tillbaka ALLT jag någonsin sagt i positiv bemärkelse om de där förbenade pestdjuren. Plockade 23 högar igår förmiddag på vår strand och då var det med garanti lång ifrån det enda stället de varit på under natten. Högarna är dessutom (och jag skojar inte) större än de våra katter knökar ur sig!!! Alltså, hundar bubbar typ 2 ggr / dag, människan i genomsnitt 1 ggn/ dag så då undrar man vilken sjuk ämnesomsättning detta fjäderfä har som bubbar typ 100 ggr / dygn?!

Bengt Berg (mannen som införde fågeln i Sverige) hänger återigen på min piltavla, det är då ett som är säkert! Om ingen i denna by med jaktlicens knäpper de där odjuren nästa vår så ska jag personligen simma ikapp var och en av dem och vrida nacken av dem på egen hand! Läste dock ett inlägg på nätet om att strandskydd mot gässen stavas HUND :) *ching- ching* Ja, när fåglarna går upp på land skickar man helt enkelt ut hundarna efter dem och när man gjort det några gånger brukar de välja en annan strand. Han som skrev det hade visserligen en Schäfer, men vår Aussie är ju av samma mentalitet och Golden, tja, han springer i vilket fall som helst till vattnet i en sjujäkla fart om man ber honom. Det enda jag oroar mig för är att fågelrackarna ska gå till motattack. Vill inte att mina hundar ska bli skadade… Fåglarna borde gott och väl hinna ner i vattnet innan hundarna är framme, men om de har ungar så kanske de vill vara kvar och fajtas lite?! Ungarna är iofs snart lika stora som de vuxna djuren, men ändå… Fast jag har TVÅ STORA hundar… Vi får se hur jag gör… Med lite fantasi så kommer nog gässen att uppleva dem ytligt så här:

Även om den mentala sanningen ligger närmre detta:

Men, det vet ju inte gässen! *moahahahaha*

Kanske kunde man hoppa augusti helt enkelt och ha två juni istället?! Det vore väl en jättebra lösning. Japp. Det parti som kommer med det förslaget får med 100 % garanti min röst i höstens val!

Dagens låt: Min favvo "vara arg låt": Dixie Chicks; Not ready to make nice

Fågel dj..lar!!!

Hej! Jag heter ”extremt djäkla irriterande” och är en Kanada gås. Jag bor i den lilla sjön utanför Cillas hus och nu i natt hade jag fest. Meningen var att partyt skulle dra igång vid 23 tiden, men polarna flög fel (många småsjöar runtomkring) så jag fick guida hit dem med min ljuvliga lilla stämma vid ett tiden.
Det blev lite livat innan alla hälsat klart, men sen drog vi igång med karaoke. Efter det körde vi allmän allsång, lite Sing star för att avrunda vid 4 tiden med lite sköna Thore Skoman dängor. Lyckad fest måste jag säga!!!

Hej! Cilla här! Vaknade vid ett tiden av ett dj..la liv på fågel helv…. I sjön. Önskade STARKT att jag tagit jägarlicens och haft ett vapenskåp med riktigt bra fågelbössor i. Apporterande fågelhund har jag ju, så det hade blivit både gåspaté, sprängd anka (menar gås), nya gåsduntäcken och kuddar för min del. Nu fick jag nöja mig med skitpissig sömn!!! Sa jag igår att jag var GLAD (????) över att isen släppt på sjön?! GLÖM DET!!!! Länge leve vintern!!!!!

Hej! Jag heter Mirus och är en Aussie som bor hemma hos Cilla. Min matte sov lite dåligt i natt och muttrade över fåglarna som sjöng så vackert på sjön. När de slutade vid 4 tiden, så var jag ju ändå vaken, så jag vankade runt lite och pejlade läget. Men DET skulle man ju inte gjort, för jag blev genast placerad i samma kategori som fåglarna. Ja, hon sa inte ”fjäderfä” åt mig men det var en del av de där orden som hon inte vill att barnen använder och visst, de sov så de hörde inte, men sen surrade hon något om hundfilé och hundskinnsfäll framför brasan, så då tänkte jag att det var bäst att snabbt inta sovläge… Ska nog sova hos småhussarna i fortsättningen…

Hej! Cilla igen… Om någon hört om ett lokalt fågelinfluensavirus som bara drabbar en liten begränsad population av Kanadagäss, VARMT VÄLKOMMEN att höra av dig!

Så här vacker, lugn men framförallt TYST och TOM är vår sjö på vintern!!! *längtar*