Fler timmar åt folket!!!

Tröttheten kommer över mig som en trollslag emellanåt. PANG!!! så slår den till liksom. Somnar ofta på soffan nuför tiden. Igår somnade jag vid 17 tiden på soffan och idag vid 13.30. Vill ha VÅR med sol, värme och energi!!! Det är ju som sagt mycket nu och även om det är obeskrivligt roligt, så tar det energi helt klart! Önskade att dygnet hade 48 timmar så att jag skulle kunna hinna sova mer och ha mer tid över för bara ”Cilla – saker”. Som det är nu så delas all tid mellan skola och familj och visst det funkar och jag skulle absolut inte vilja byta bort det, bara ha mer tid…

Nu snöar det igen *suck*. Det räcker faktiskt med snö nu tycker jag! Det känns bara jobbigt att titta på eländet…

Filosofen sitter och spelar ett ”tårt- spel” på datorn med sin lillebror och säger med jämna mellanrum ” Denna tårta kommer att rocka fett” :) Gulligt när det kommer från en 5 åring! De mår hur som helst bättre idag och imorgon blir det nog dagis i alla fall. Sessan ska ha bästa kompisen med sig hem för en sleep – over imorgon, så då lär det inte bli något tidigt sänggående för Cilla :) Mannen är på utbildning hela dan och jag vet inte riktigt när han kommer hem. På lördag däremot ska jag och mannen gå ut och äta och gå på bio. DET händer inte ofta det! Det är Butters tjejkompis som kommit med förslaget att hon och Butter ska sitta barnvakt så att vi kan få komma ut för en gångs skull. Mycket trevligt initiativ tycker vi och ser verkligen fram emot det! Småbuset tycker också att det ska bli spännande med ”barnvakt”, det har de aldrig haft förut. Så vi ska mysa till det riktigt här hemma så att det blir ett litet ”event” för dem också ;) Ja, Trötter och Kloker är också hemma förstås, men det blir Butter med tjejkompis som har huvudansvaret. Risken är väl förstås att jag somnar å bion, men det är ju tanken som räknas… Får väl välja värsta action eller något så jag håller mig vaken :) Men mysigt ska det bli!

Har en hel del studier att klara av i helgen också, så det kan nog bli bra med lite ”distraction” och input utifrån. På tisdag fyller sessan år också, så jag måste fixa lite presenter till dess. Hennes ”stora” present blir ett nytt Nintendo DS som inte släpps förrän den 25 Mars. Men den som väntar på något gott… Känns ju larvigt att köpa ett av den ”gamla” modellen när det nya kommer så snart efter. Det är farmor och hennes pappa och vi i familjen som gått ihop om det. Det är så himla smidigt när man kan göra så tycker jag. Men lite andra presenter måste hon ju få, även om hon får från andra i släkten också på födelsedagen. Det hon önskar sig mest är lite nya kläder (hon som har kläder för tio st 9 åringar och kläderna får absolut inte plats i garderoben eller byrån längre…) Hmm… vi får väl se vad det blir. Kanske bara EN uppsättning då, som hon kan ha på själva födelsedagen. Ska nog boka tid för klippning av sessan också. Hon börjar ju bli så där stor så hon inte alltid vill ha håret uppsatt längre. Som det är nu är det jättelångt (till midjan) och dessutom jämnlångt. Om man har det helt utsläppt då så blir det lite ”hippie – stuk” över det hela, ingen hit direkt… Så hon ska nog få klippa upp det lite i kanterna och så, så att det blir mer ”frisyr” av det hela. Men längden vill hon ha kvar. Lite soliga ”high- lights” får det nog också bli tror jag minsann.

Nej, nu är det dags att ta tag i dagens middags bestyr :)

Dagens låt: Bella Notte (såklart!) http://www.youtube.com/watch?v=YWWSI2Evxns

Dag ett rätt och slätt :)

Första vfu dagen gick lysande. Det är så härligt att träffa alla mysiga 6 - 7 åringar igen och jag känner verkligen att jag är på RÄTT plats, så läraryrket är inget frågetecken längre :) Det är dessutom kul att känna sig uppskattad av "kollegorna" också och att de är glada över att jag är "tillbaks" :)

Det enda som inte var lika lätt och roligt var att ta sig ur sängen på morgonen. Varför är kroppen alltid som tröttast när man MÅSTE stiga upp? Har även märkt att mina armar är ivägen när jag sover nuför tiden. Vaknar ofta av att jag legat på dem eller haft dem i någon konstig ställning som gör att de sticker och värker. Kanske är det ålders relaterat?!

Fnular vidare på mitt ämne för ex - arbetet och har nu skickat en förfrågan om ett ämne till ex arbetes koordinatorn. Så vi får se hur det blir.  Har även fått erbjudande om att skriva tillsammans med en kurskamrat, men vi har hittills haft svårt att komma överens om nivå och ämne och då kanske det trots allt är lättare att skriva själv. Jag är dessutom URUSEL på att deligera och då framförallt saker som jag vet att jag själv gör bättre. Risken är ju att jag inte vill släppa ifrån mig arbetet och skriver hela ändå med ett extra namn på bara :) Det vore ju ingen höjdare precis, men min studiekamrat har satt nivån på ett G och visst jag kanske absolut bara får ett G på mitt arbete, men ambitionen borde väl vara att sikta på ett VG ändå?!

Mycket att fundera över och ta ställning till...

Imorgon har jag seminarie om "normalitet". VÄLDIGT intressant ämne!!!

Nu ska jag hoppa i badet och försöka tina upp lite efter dagens utomhuslek i förskoleklassen ;)

Dagens låt: Bra låt! Keane; Everybody´s changing http://www.youtube.com/watch?v=__VWOitjODw

Trött, tröttare, tröttast= Cilla

Trött är väl rätt sammanfattning på mitt tillstånd just nu. Kände det mer och mer ju längre veckan fortskred. Tror det är en kombination av hög studiepress, avsaknad av ljus (vinter *suck*) och att mina 2 "vila upp mig" veckor gick om intet. Nu är nya kursen igång och den kräver en hel del och avslutas som sagt med en D- uppsats.
Som icing on the cake fick vi en släng av magsjuka nu i helgen som drabbade tre i familjen. Detta tyder på att det är en "vanlig" magsjuka och inte vinterkräksjuke varianten (tack och lov). Men det gjorde att småkillarna och pappan inte kunde åka till farmor och farfar som planerat och min enskilda studietid gick om intet. Vi hade seminarium i fredags och nästa är på tisdag vilket gör att helgen blir inläsningsperiod. Inte optimalt, men inget man kan påverka direkt. Men det blir ganska så fragmenterad läsning och koncentrationen blir inte den bästa, vilket leder till mer trötthet och mer stress och press. Och som om detta inte räcker så drar praktiken igång om en vecka med tre heldagar där ovan på de andra studierna...

Men, som min kurskamrat Johanna sa i fredags: "Bara 19 veckor kvar" :)
Ja, och så är ju våren snart på intågande med massor av LJUS!!! Har under flera år funderat på att köpa en sån där ljusterapilampa men har fortfarande inte kommit för mig att göra det. Kan hända blir det ett måste denna period?! Solarium känns också frestande, men eftersom jag är rödlätt och det är bevisat att vi lättare får hudcancer så är jag tveksam... Solade en hel del som yngre och det får nog räcka. Med åldern kommer visheten;) Borde börja träna för jag vet att det ger energi, men det är så otroligt svårt att ta tag i det när man känner att man helt saknar både motivation och energi. Det är nu man får lita på sin karaktär!

Denna period studerar vi etik och moral på högskolan och jag läste ett så sjukt bra citat härom dagen:

Rättvisa är inte att ge alla samma sak,
rättvisa är att ge varje individ det just den behöver.

Är det inte bra så säg?!

Nej, nu ska jag fortsätta min jakt på energi. Önskar SÅÅÅÅÅÅÅÅÅ att den bara kunde trilla ner i huvudet på mig :)

Dagens låt: Peppigt värre ;) Katrina and tha wavwes; Walking on sunshine http://www.youtube.com/watch?v=iPUmE-tne5U

Hej hopp - ej på topp :(

Har nåt skit i kroppen. Kände mig helt ihjäl när jag vaknade i morse och efter att ha borstat av bilen och skottat lite så var jag mer eller mindre död. Kände mig shakey fler timmar efteråt och vill bara sova! Fryser gör jag också, sedvanlig märgfrossa, men har ingen feber. Skulle kännas bra med feber just nu, då blir man ju liksom legitimt sjuk :) Sova går icke, då småbuset nu har jullov. Filosofen ligger visserligen i skrivande stund på operations bordet och får halsmandlarna avlägsnade, pluppen… Men Lillprins Bus är vid god och pigg vigör som vanligt så att bara sluta ögonen för en endaste lite stund är out of the question!
Vackert väder, klarblå himmel och solen gnistrar i den vita snön. Som gjort för en heldag med bus i snön, men har inte en endaste liten kraftgnutta att tillgå. Sitter och fnular på hur jag ska orka ner och hämta sessan… Men, det bara måste ju gå! Hoppas och ber att någon av ”thank God for teenagers” kommer hem tidigt idag så jag kan få lägga mig en stund. Vi har ”nödmat” hemma, dvs. sånt som tonåringarna utan instruktioner kan tillaga själva utan att misslyckas, så den biten löser sig.

Vill inte bli sjuk! Har absolut varken tid eller lust, så jag hoppas att det är nån snabbt övergående liten bug bara. En liten hjärnurladdning kanske som lett till en kroppslig kollaps?! Inget som lite film och vicka på tårna tid framför brasan inte kan råda bot på.

Måste ju fixa blommorna till fröken tills imorgon kväll också. Hmm… Kom just på att de har en hjälpfröken till, ska man köpa blomma till henne med kanske?! Oj, nu blev det svårt… Tja, det är väl bäst att ta det säkra före det osäkra och göra det, kan ju inte köra med exkludering heller.

Mannen ringde just och berättade att Filosofen ligger på uppvaket och att det är lugnt, Morfinet gör tydligen sin verkan. Hoppas det går lika bra när han vaknar till och att han inte ska ha alltför ont *kramar*

Nej, ska ta och fixa till lite starkt kaffe så att jag förhoppningsvis får en liten boost inför sessanhämtningen.

Dagens låt: Säng, säng, säng http://www.youtube.com/watch?v=TElE6-clmVs

Trött och seg

Trötthet kommer efteråt helt klart. Har varit STENDÖD idag och verkligen behövt tokmotivera mina lemmar inför minsta rörelse. Halvslumrade sittandes i soffan en stund efter maten, tur att man har man ”thank good for teenagers”…

Sessan har haft en klasskompis här hela dan, men det var en väldigt snäll och timid liten gosse, så de märkte man inte av alls. I denna åldern känns det ju helt okej, men när de kommit upp i tonåren så kommer jag inte ta samma tystnad, lugn och lek på rummet med samma ro… Nu var det lek med alla Schleich figurer som höll dem upptagna i timmar.

Ikväll kommer mannen hem och har då Klokers lillasyster yster med sig – TREVLIGT!!!
Imorgon kommer kära lilla Ulla – Bulla på besök och vi får dessutom ÄNTLIGEN vinterskodda bilar.

Nu har jag skickat Butter ner till affären för inhandlande av Cola och Choklad, ett måste för att hålla ögonen öppna tills småbuset somnat senare ikväll. Känner mig som om huvudet är en pumpa, vilket visserligen är en lämplig liknelse i dessa tider :)

Hadderajan!

Dagens låt: Feist on sesame street : http://www.youtube.com/watch?v=9fciD_II7NI

Fobier och hundhuvud

Igår var jag TRÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖTT…

Både psyke och fysik hade någon form av urladdning och jag kände mig som en säck med mjöl hela dagen. Kanske är det sommarens alla projekt som nu börjar ta ut sin lön. Jag låg egentligen större delen av dagen och antingen tittade på tv eller halvsov och familjen hade vett nog att låta mig få vara ifred.

Idag känns det mycket bättre. Mannen fixade röjningen med glans igår, inga trasiga fingrar eller saknade tår, de ni! Eller rättare sagt, tji fick jag som målade fan på väggen helt i onödan… Ja, ja, jag får väl lov att bära hundhuvudet; Sorry love! Har faktiskt gett honom sovmorgon idag, det är väl det minsta jag kan göra.

Idag är det tröksöndag. Regnigt, blåsigt och allmänt suckigt så där generellt. Barnen verkar turligt nog känna sig likadant, så morgonen har hittills varit lugn :)

Sessan har 2 lösa framtänder som hon VÄGRAR att vicka på. Detta har nu medfört att de nya tänderna som kommer under har tryckt fram dessa lösa tänder så att de står rätt ut ur munnen horisontellt. Om de dessutom varit lite bruna och svarta hade hon sett ut som ett litet skogstroll.

Envisare fröken får man leta efter, men vi avvaktar ett tag och ser om de blir lösare av sig självt, annars får vi nog lov att ringa tandläkaren och be om råd. Själv lider jag av dentistofobi (tandläkarskräck) så det blir mannens sak att lösa. Barnens tandläkare har bestämt sagt ifrån att jag ska följa med dem dit eftersom det ”smittar” hur än jag försöker att hålla ihop mig. Jag får hjärtklappning bara av att känna doften från en tandläkarmottagning. Jag är verkligen livrädd och får världens ångest om jag MÅSTE gå dit, vilket jag bara gör om jag har så sjuklig tandvärk att det överväger rädslan eller att jag drabbats av tillfällig sinnesförvirring och det har hittills bara inträffat 1 gång.

När jag var gravid med lillprinsen så drabbades jag av någon konstig graviditetsnyck och fick för mig att gå till tandläkaren 2 veckor innan beräknad förlossning, eftersom jag hade ett litet hål som ilade. Egentligen inte speciellt besvärande, men jag ville vara ”förklok” och rätta till det innan, så jag bara kunde vara hemma och njuta av bebisen sen. Klev över min fobi och ringde och beställde tid.

Efter 2 dagars ångest,sedan hjärtklappning och svettningar i väntrummet och en skräckundersökning konstaterade tandläkaren att tanden behövde rotfyllas *skräck* och med tanke på min dentistofobi så skulle detta göras med en gång, dvs där och då, för annars skulle jag ju med största sannorlikhet inte komma tillbaks alls.

Sagt och gjort, bedövning och procedur tog hur lång tid som helst och jag var absolut sjöblöt och helslut när han var klar, men nu var det gjort, duktiga lilla jag!

Men, DÅ och först DÅ förklarar tandläkaren att han nu bara gjort rent roten och fyllt upp med nåt provisoriskt rengörande klet och att jag skulle tillbaks veckan därpå och göra resten *superduper skräck*

Dagen därpå så värker tanden något så djävulskt och detta sprider sig snabbt till hela vänstersidan av ansiktet. Jag ringer tandläkaren som ”tyvärr” måste meddela att jag är en av de ytterst få som lyckats få en inflammation efter rotfyllningen och som dessutom spritt sig upp i ansiktet. Men, och detta är inget litet MEN, eftersom jag är gravid och så nära förlossningen så kan jag inte äta den bästa inflammationshämmande medicinen utan får någon mesig barnvariant och BRA värktabletter (typ MORFIN) är ju bara att glömma och Panodil 4 ggr / dag är det enda att tillgå. Hjälper inte ett skit kan snabbt konstateras och i nästan en vecka sitter jag upp och försöker sova i soffan, kan inte äta och bara gråter av denna vidriga smärta.

Åter till tandis där bedövningen inte tar helt pga inlammationen, bara att stå ut. Ännu värre smärta i 4 dagar sen klingar det till sist av.

Kan lätt konstatera att jag hellre föder barn än går igenom det en gång till och om jag hade diagnosticerad dentistofobi innan detta så är det garanterat dentistifobi i kvadrat numer! OM jag skulle behöva en ny rotfyllning eller annat ingrepp så får det bli remiss till oralkirurgin på sjukhuset och tunga bedövningsmedel som tangerar sövning som gäller.

Dagens låt: Megadeath; Skin O´My teeth http://www.youtube.com/watch?v=d3Ycq0ubZNo

Frusen, trött och stressad

Jag är en tvättäkta fryslort. Jag fryser jämt! Och inte bara lite huttrig sådär, utan ända in i märgen. När jag väl hamnat där så har jag ursvårt att få upp kroppsvärmen igen. Jag kan gå en hel dag med iskalla fingrar, fötter och näsa oavsett hur mycket jag klär på mig eller rör på mig. Ett varmt bad eller en bastu kan ha en räddande effekt, men det är ju inte alltid de finns till hands eller att tiden räcker till.

Igår morse var jag återigen ut till tältplatsen och hämtade saker. Efter bara några minuter på plats så var jag blåfrusen. Insåg snabbt att jag är den typen av lärare som GÄRNA går på vandring med eleverna, men då blir målet ett hotell och INTE mitt- i – skogen – i – tjotahejti – björnrike – myggmecka – fästing äng – utan – toalett - eller – andra – bekvämligheter. Dessutom var ju kallt bara förnamnet eftersom även mannen frös och han fryser så gott som aldrig! Efter att han skjutsat sessan till skolan spolade jag upp ett VARMT bad och plockade med mig småbuset och tog plats *mumma*

Men, så ringer den där nu för tiden mer frånvarande än närvarande mannen och berättar att han och Klokers klass dyker upp hemma hos oss om 45 minuter…

Bye, bye varma avslappnade bad och welcome panikstädning!!!

Eftersom mannen varit så gott som helt försvunnen ur mitt liv de senaste 4 veckorna, så har huset liksom släpat efter lite. Allt kan man ju faktiskt inte hinna när man är själv med barn och djur, det blir liksom bara lite skottning före sänggåendet, en dammsugning per dag på grund av tokfällande bajsätande blivande ledarhund och resonemanget blir att leksaker som ändå kommer dyka upp dagen efter lika gärna ligga kvar. Herregud, jag är faktiskt inte mer än människa!!!

Det är inte så att jag egentligen har något emot besök, det är för det mesta jättetrevligt och så även denna gång, men jag HATAR att inte vara förberedd. Och framför allt NU när man ändå är helt slutkörd och trött och allt bara släpar efter. Hej hopp, stressen i topp!!! Lyckades få fram ett någorlunda presentabelt hus ur röran innan de dök upp. Såg nog ut som en städande mamma uppspelad på ”fast forward”…

Den ursprungliga skaran som gett sig ut på tur hade minskat radikalt och kvar fanns bara hälften av de tappra individerna och en dreglig Irländsk setter.

Fröken Maniac Johanna passade på att slänga sig i soffan på altanen, något som jag bara kan drömma om just nu. Fnular på hur ont det egentligen gör att bryta benet…
Hur som helst tog hon kort som hon skulle presentera för mannen när hon kom hem. Så… då vet han vad han gör på semestern i år . Kul för alla med händiga män. När jag presenterar liknande idéer för min man så gör det inte ont i musklerna på honom, bara i plånboken.

Sen åt de glass… jamen hur kul var det när jag redan var blåfrusen… varm choklad och dunjacka hade gjort mig bra mycket mer lycklig! Men var det någon som förslog det?! Nope!

Inte många pluspoäng till mannen den dagen och inte blev det fler eftersom han bara kom hem och lämnade av Kloker och sedan for till jobbet…

Vår handledare i punktmarkerings ärendet tyckte att mannen förtjänade att bara få dö på sin första semestervecka… Inga pluspoäng för handledaren heller efter den kommentaren, är det någon som ska dö och passas upp på med god mat och massage på mannens första semestervecka så är det JAG!!!

Filosofen sa till och med idag ”är du aldrig hemma pappa?” och minsting säger när han vaknar på nätterna ”pappa jobbar”. Nej, några fler punktmarkerings episoder blir det inte, då får någon annan ro vidare och vi hoppar av, så vi får hoppas att punktmarkeringsobjektet gör bättre val i framtiden.

Men det är ju som vår käre Forrest säger: Life is like a box of chocolate, you never know what you get…

Dagens låt: Human league: I’m only human

Lillprins sjukligt envis...

Lillprins sjukligt envis har tillbringat helgen med att vara just… DET!!!

Mammans gråa hår har gjort en radikal ökning och mammans ögon är mindre och mindre för varje morgon och känslan för dagen är : zombie…

Medan huset målas har lillprins vakten nått nya höjder. Man kan se hur det glittrar i hans blick varje gång han ser färgburkarna eller någon som målar *skräck*

Han testade läget lite igår efter att mamman till sin stora irritation hittat bladlöss på Basilika plantan och rushat ut på altanen för såpabehandling. Kvar i badrummet stod lillprins och en alldeles nyligen öppnad såpaflaska. Mamman vet numer hur badrummet ser ut när det går i grönt och även textilierna… Men det doftar så där härligt gammeldags rent i badrummet numer och det lär det nog göra ett bra tag framöver. Inget ont som inte har något gott med sig :o) Men man inser ju också vad som antagligen kommer att hända den obevakade sekund han hittar en öppen färgburk…

Mannen kom hem inatt och tog över småbus ansvaret så den stackas urlakade mamman skulle få några timmars ostörd sömn. Men ICKE!!! Lillprins sjukligt envis vaknade efter bara en timme och skrek lungorna av sig över att den där hemska personen som helt plötsligt dyker upp mitt i natten (som vanligtvis går under namnet pappa) inte är mamma. Efter övertalningar enligt konstens alla regler så blev ändå resultatet en mamma i världens konstigaste ställning i filosofens säng tillsammans med både säng ägaren och lillprins sjukligt envis. Ostörd sömn har numer utgått ur mammans vokabulär.

Hon lyckades i vart fall med konststycket att övertala lillprins sjukligt envis när han vaknade strax efter kl 5 i morse att gå till pappan istället så hon kunde få somna om. Men den lyckan grusades ganska snart av en gallskrikande lillprins som hängde i ytterdörrs handtaget och ville ”GÅ UUUUUUUUUUUUUT!!!!!!”

Pappan hade varit pedagogisk och, efter att förklarat 10 ggr att det är för kallt och att lillprinsen behöver kläder först, ändå låtit honom gå ut i bara blöja och stövlar i den 5 gradiga luften för att han själv skulle inse hur kallt det var. Men inte lillprins inte, varv på varv runt huset gick han och iskall blev han, men in, det skulle han inte! Till slut fick ju pappan lov att lyfta in honom för påklädning och därav denna ljuvliga väckarklocka i mammans öron.

Men helgen hade också några guldstunder, som denna när de 3 systrarna Fant kom på besök ner till oss (vi bor där vägen slutar) med nya shettisen Birk och bjöd småbuset på en åktur. Storasyster Fant red deras fantastiskt vackra och smäckra Nordis Rikela. Med på bilden är även Fant systrarnas kusiner tillika våra granntomtebarn, så 5 utav barnen på bilderna är inte våra… Men så här mysigt härligt exotiskt har vi det här på landet :o)
Dagen till ära kan jag glädjas av att 2 utav mina trognaste bloggläsare åter befinner sig på svensk mark (även om de höll på att fastna i tullen...) och jag hoppas att inom en snar framtid få se dem på besök här hos oss!

Dagens låt: Foo Fighters med mitt mantra "I won't go getting tierd of you"... http://www.youtube.com/watch?v=N-7ZWl2xFzA

Släpigt...

Idag är jag TRÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖT!!!

Mannen jobbar dessutom helg och småbuset är lika pigga som vanligt. Sessan ska ha kompisbesök hela dan och vädergudarna har lovat uppehåll, så husarbetet måste fortskrida… Sitter här och fnular på hur jag ska få ihop det hela på ett bra sätt. Det vore ju himla smidigt om man kunde klona sig själv ibland… Det löser sig säkert!

Såg den underbara filmen om Benjamin Button igår. Så vacker och så sorglig på sätt och vis. Satt här och snyftade och snorade och lät mig beröras. Ja, det är verkligen så som filmen säger: You never know what’s coming to you! Återigen det där underbara oförutsägbara livet :)

Den påminde en del om Forrest Gump, en film som jag också tycker är underbar… Men herr Brad Pitt växer verkligen som skådis för varje år som går. Från slaskig flickidol till en fantastiskt bra rolltolkare med många bra och djupa filmer bakom sig exempelvis Höstlegender och Där floden flyter fram. Men han var ju klockren i Burn after reading också :)

Har just för studen en sessa som håller på att välja kläder själv, en filosof som vill ha frukost och en lillprins som har gjort en rutchkana av kuddarna i soffan. Utöver det har jag 3 sovande tonåringar…

Med andra ord, dags att ta tag i livet!

Rockar loss dagen med lite Eye of the Tiger http://www.youtube.com/watch?v=cf45I1ZI__w