Det är bara till att bita ihop!

Fick tillbaka min Delexamination igår med betyget "K" = kompettering! Ingen rolig historia direkt *suck, suck, suck* Visserligen ”en first”, så jag får väl försöka se det som att jag blivit en erfarenhet rikare… Tydligen hade jag helt missförstått den sista deluppgiften och gjort något helt annat än vad jag skulle. JA, jag ÄR trött nu och detta hjälper ju inte direkt. Nu måste jag göra om hela den sista delen och tid är något som jag lider kroniskt brist på! Turligt nog har vi en underbar seminarieledare som hade gjort smileys på hela mitt dokument och berömt mig för allt som jag hade skrivit även om jag löst uppgiften helt fel. Det var ju lite peppande i vilket fall som helst och gjorde att jag inte helt slog i botten. Dessutom hade han utförligt redogjort för vad jag behövde ändra, så han verkar mån om att jag inte ska behöva göra om den ännu en gång…

Varje måndag är det examinerande, redovisande seminarier där vi ska ha förberett presentationer och läst MÄNGDER av litteratur, samt gjort vissa uppgifter på vfu:n som knyter an till det. Idag ska jag ha handledning om Examensarbetet så att jag även parallellt med detta kan komma igång med det. Och utöver detta har vi även vissa lektioner vi måste hålla i och planera för samt utvärdera på vfu:n och det är som sagt 3 dagar i veckan som jag tillbringar där. Ja, det är helger som är studietiden för min del och jag känner att familjen blir åsidosatt – tyvärr! Jag har aldrig tid att vara med på saker längre känns det som, jag måste ta alla tillfällen som finns till att plugga! Men det är bara till att bita ihop och ta sig igenom detta, sista terminen nu…

Alla de tre minsta är dessutom hemma och är sjuka nu. De har en gräslig djup hosta som härjar framförallt på kvällen, natten och morgonen. Till det kommer feber också. Det är visst något som går på dagis och flera av barnen där som haft det har dessutom fått lunginflammation av eländet *skräck*. Jag låg och blev hostad på hela natten av Lillprins och jag känner mig öm och grötig i halsen idag, men det är bara att bortse ifrån, jag har ABSOLUT INTE tid att vara sjuk!

Har bytt onsdagen denna vecka till fredagen på vfu:n eftersom det fanns inga tider att få till med min ex arbetes handledare annars. Det ska bli intressant att se vad han har att komma med. Ska ju som sagt skriva om föräldrars talutrymme i skolan, baserat på föräldraintervjuer.

Har försökt få tag i kommunens socialchef för att höra om Lettlandsbarnen, men han verkar vara ett omöjligt projekt att få tag på. *irriterande* Både vi och lilla E med familj vill gärna ha lite besked så att vi vet vad som gäller till sommaren. Men vi fortsätter att jobba med det. I värsta fall får vi väl gå dit personligen och kedja fast oss i socialkontorets reception. DET borde kanske ge utdelning?! Men så var det ju det där med min brist på tid förstås…

Idag är gammelkatten hos veterinären för ny provtagning, så vi håller alla tummar och tår för att det hela går åt rätt håll. Det tar några dagar att få svar på proverna, så jag återkommer om det när vi vet mer.

Lillprins ville ha en ko häromdagen men jag motiverade ”icke – inköpet” med att vi redan har så många djur. Han tyckte då att vi kunde sälja katterna, för en ko var bättre. Hmm… det är tillräckligt svårt att motivera tonåringarna till hundpromenader med OBLIGATORISK bajsupplockning, Hur skulle man då lyckas med bajsupplockning från en ko???!!! Nej, vi håller oss garanterat till smådjur i denna familj och med lite tur kanske det dyker upp en mängd nya djur till Lillprins födelsedag (men då SJÄLVKLART gjutna i plast!!!).

Klokers katt är otroligt speciell. OM det finns katter som är förståndshandikappade eller schitzofrena, så är han med GARANTI en av dem. Han gör så otroligt underliga, korkade saker att vi så gott som dagligen står här och kliar oss i huvudet.

Om någon jagar honom, annan katt, hund eller hans matte, så springer han inte som våra andra katter gör. Nej, han stannar och lägger sig platt på marken istället?! En enkel mumsbit för ett Lodjur eller så… Han klättrar på de mest konstiga ställen som våra andra katter aldrig skulle ge sig på och han ramlar ner gång på gång. Dessutom är han störst och fetast av katterna vilket gör de utvalda klätterobjekten ännu mer omöjliga. Ibland blir han totalt livrädd för ingenting! Han bara förmedlar total panik och det finns inget att vara rädd för. Sen kan han nästa gång i samma situation vara hur kolugn som helst och bara stå där och spinna?! Ja, jag skulle kunna ge hur många exempel som helst, men udda och väldigt olik våra andra katter, DET är han absolut! Vi har även hans kullsyster här och hon är precis som vanliga katter är och har inga konstiga beteenden. Fattar nada!

Butter är och gör halkkörningen idag, så körkortet närmar sig. Han ska bara se till att börja plugga till teorin också, något som han mer än gärna undviker. Men utan teorin blir det inget körkort, så det är bara till att bita i det sura äpplet och fixa till det ;)

Nej, nu ska jag fortsätta att ta tag i måndagens redovisning så att den blir klar och helgen kan vigas åt ”kompletteringar” *morr*

Dagens låt: When the going gets tough, the tough get going (Billy Ocean) http://www.youtube.com/watch?v=BQz-gccETLE

Är det inte det ena så är det något annat :(

Sorry för klen uppdatering, men det har verkligen varit fullt upp!!!

Med Kloker så blev diagnosen ”att man inte vet vad det beror på” men man har uteslutit alla farliga saker och det känns skönt! Nu är det bara att vänta och se när och om det går över…

Vår gammelkatt fick ett konstigt anfall häromdagen där han liksom gick runt och vaggade med huvudet och satt och slog tassarna i luften, samt lade sig ner med huvudet åt sidan hela tiden. Jag var övertygad om att han skulle dö där och då så jag kastade in honom i bilen och for till veterinären. Väl där så bara låg katten på undersökningsbordet och gjorde inte minsta försök till att ta sig därifrån. Veterinären konstaterade att det var någon skada på centrala nervsystemet helt klart och det tydde på en stroke eller en hjärntumör. Dessutom var han blind på vänster öga. Men eftersom katten inte hade ont eller var stressad så tyckte han att vi inte skulle ge upp på honom än, utan försöka med att behandla med Cortison. Det kan ibland verka avsvällande och katten återhämtar sig så gott som helt. Så vår älskade misse fick en spruta med det samt några sprutor med vätska under huden + att han tog några blodprov och sen fick vi åka hem. Kissen sov mycket och länge, men så plötsligt kom han gåendes som om ingenting hänt och tiggde mat som vanligt :))) Synen på vänster öga var tillbaks och allt var som vanligt igen.

Igår var vi ner till veterinären och fick provsvar. Blodsockerhalten var normal så det är inte diabetes, njurvärdena var också normala, men levervärdena var 14 ggr för höga!

Detta har skett de senaste månaderna för i höstas var vi ner och gjorde den sedvanliga hälsokollen på kissen som vi gör en ggn/ år och då var värdena normala. Vad det beror på är svårt att säga, men veterinären berättade att vissa katter mår jättedåligt bara av ett lätt förhöjt levervärde och andra mår hur bra som helst fast levervärdet är skyhögt. Katten får nu äta ett lågproteinfoder för att skona levern. Vad det gällde anfallet så tyder det fortfarande på en stroke eller en hjärntumör – TYVÄRR!!! Det hade ingenting med levervärdet att göra. Men OM det var en stroke så behöver det inte betyda att han får tillbaks det eller att det ger bestående men. OM det däremot är en hjärntumör så kommer den ju att fortsätta växa och ställa till besvär och med tanke på att kissen är 15 år så är inte operation eller annat något att tänka på. Jag lärde mig tidigt av min kloka far att det är vi som djurägare som har ansvar för att våra djur får leva ett värdigt liv och att de ska slippa lida. Man ska aldrig dra ut på ett djurs lidande av egoistiska skäl för att man vill ha djuret kvar. Nej, vår misse har levt världens bästa liv och OM det är en hjärntumör som fortsätter att ge besvär så ska han få somna in, hur jobbigt det än må bli för oss som blir kvar.

Men, än har vi inte gett upp hoppet. Nu äter han Cortison i 5 dagar till och sedan ska vi avvakta och se vad som händer. OM det kommer tillbaka så kan han få gå på Cortison under en längre tid, för det klarar katter väldigt bra och så länge Cortisonet verkar och katten mår bra, så kan vi ha honom kvar. Men nu håller vi alla tummar och tår för att det ”bara” var en lindrigare Stroke och inget annat!

Kissen är precis som vanligt idag också och springer runt och tigger mat hela tiden. Han får numer bli en innekatt så att vi kan ha full koll på om något skulle hända och det verkar inte bekomma honom heller. Han har ju ändå inte varit ute många gånger denna kalla vinter. Ska ta och införskaffa en sån där riktigt härlig kattmöbel så att han får känna sig lite vild, levande och galen ändå ;) Livskvalité är A och O in i det sista!

Dagens låt: Patty Smyth; Sometimes love just ain´t enough http://www.youtube.com/watch?v=qdzbjUWu2VU

Ursäkt blandat med *suck och stön*

Måste börja med att be min gamla kisse om ursäkt. Självklart är det så att han som är så gammal och klok bara har velat ha ner pulsen och stressen i detta hus. Ja, för det är faktiskt bevisat att en katt i knäet sänker pulsen. Självklart så har han klokt nog jagat efter sin urstressade matte för att få henne att sitta ner och sänka pulsen en stund. Detta insåg jag igår när han låg och spann i mitt knä framför datorn. Klok gammal gosse det där :)

Lämnade in tentan vid 13 tiden igår och tja, det är ju inte det bästa jag skrivit som sagt, men med nu gällande förutsättningar så är jag sjukt nöjd ändå! Fick in den i tid och allt *klapp på axeln*.

Har börjat morgonen med matematikstudier inför fredagens tenta. Har bara en sak att säga; matematik är DÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ tråkigt!!!!!!! Kan inte för mitt liv uppbringa ens en gnutta ”tjoho” till detta. Det liksom knyter sig i magen när jag ser talen och ingen som helst energi dyker upp för att hjälpa mig föra pennan över pappret. Kommer på mig själv hela tiden med att tänka på annat och titta ut genom fönstret. Ja, och inte hjälper det att det är klarblå himmel och sol heller för då känns ju eländet om möjligt ännu mer sugigt! Mannen gör sitt bästa för att förklara, men till slut känner jag mig bara salongsberusad av alla termer och tankar och sitter och småfnittrar a´la fjortis!

Har konstaterat att jag omöjligt kunnat vara Arkimedes i ett tidigare liv. Möjligtvis var jag hållen som slav i hans hushåll eller något och därav detta motstånd till matematik.

Lillprins kissade på toaletten i morse (stort!) och ska därför belönas med ett leksaksaffär besök efter dagis idag. Filosofen ska till tandläkaren i samma veva, så mannen får lite att jobba med där en stund. Snubben som ska installera fläkten på vinden var här på förmiddagen och tittade över det kommande jobbet. Verkar bli bra… tror jag… men antagligen givetvis mycket dyrare än man tror *suck* Fast man får försöka se det lilla positiva i det hela, att snart finns det verkligen inget mer som vi kan göra med detta hus (eller som det kan hitta på med oss rättare sagt).

Jag vill ha en vit trädgårdsgrupp i trä till trädgården. Ja, det vill jag. Har en som går i träfärgat nu, men den vill jag ställa nere vid sjön istället. Så mycket man vill och så lite som egentligen blir av… But that´s life! Nu är det matten som gäller *urk*!

Dagens låt: Bara SO ME just nu :) Frank Sinatra; That´s life http://www.youtube.com/watch?v=KIiUqfxFttM

Snart klar trots stressande katt

Varannan dags väder kan man väl kalla det vi har just nu, för idag är det genommulet och regnet öser ner igen. Men vet ni vad?! Det gör inget!!! För jag måste ju få ihop hemtentan som ska lämnas in senast vid midnatt och jag har lite kvar att skriva och sen all formalia med källförteckningar och annat. Det tar alltid längre tid än man tror. Denna hemtenta kommer vara låååååångt ifrån det bästa jag lämnat in, men jag är så supernöjd över att jag fått ihop den över huvud taget med tanke på all stress och press. Och… för varje sak jag lämnar in så släpper stressen och pressen lite - så skönt så! Imorgon är det bara till att hugga tag i salstentan i matematik som är på fredag *brrr och fetångest* Har en hel del matematik som måste ha landat på rätt ställe i hjärnan innan dess… Världens bästa man har tagit semester från jobbet i veckan så att han kan sitta hemma och tråckla med mig, känns bra och tryggt :)

Det är inte alltid lätt att plugga med huset fullt av barn, men det finns faktiskt en sak här hemma som är värre och det är Gammelkatten (14år). Han har blivit så DÖDRYG på sistone att jag känner hur tårna krullar sig vid första bästa ”lilla” mjau. Han har fått för sig att man ska bubba och bära på honom HELA tiden, han ska ha burkmat på momangen, lillprins har bättre tålamod än vad han har… Och får inte det lilla eländet som han vill så följer han efter en och jamar och SKRIKER och springer framför fötterna på en så man snubblar, tills han fått som han vill. Lägger sig på databordet framför skärmen och skriker gör han med, otroligt irriterande!!! Och JA, han mår bra, fullt frisk, går på regelbundna koller hos farbror veterinären (som är imponerad över kattens fina form trots åldern). Han har liksom bara bestämt sig för att med ålderns rätt kan man vara hur dryg som helst och komma undan med det…

Ja, och det gör han ju också, för man vill bara få tyst på eländet och då ger man honom det han vill ha. Men för mig som har 1000 järn i elden just nu så är han den som får min stressbägare att rinna över många gånger. Hade han nyss kommit till familjen så hade han varit en annons på Blocket just nu, men efter 14 år så finns det inte ens med i tankeregistret. De andra hårbollarna beter sig tack och lov som katter gör mest!

Dagens låt: Är VÄLDIGT glad över att jag inte äger ett piano också just nu... Även om detta har sin charm, så saknas den helt när man försöker koncentera sig på matematik. Pianoklink is NOT wanted!http://www.youtube.com/watch?v=TZ860P4iTaM