Ursäkt blandat med *suck och stön*

Måste börja med att be min gamla kisse om ursäkt. Självklart är det så att han som är så gammal och klok bara har velat ha ner pulsen och stressen i detta hus. Ja, för det är faktiskt bevisat att en katt i knäet sänker pulsen. Självklart så har han klokt nog jagat efter sin urstressade matte för att få henne att sitta ner och sänka pulsen en stund. Detta insåg jag igår när han låg och spann i mitt knä framför datorn. Klok gammal gosse det där :)

Lämnade in tentan vid 13 tiden igår och tja, det är ju inte det bästa jag skrivit som sagt, men med nu gällande förutsättningar så är jag sjukt nöjd ändå! Fick in den i tid och allt *klapp på axeln*.

Har börjat morgonen med matematikstudier inför fredagens tenta. Har bara en sak att säga; matematik är DÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ tråkigt!!!!!!! Kan inte för mitt liv uppbringa ens en gnutta ”tjoho” till detta. Det liksom knyter sig i magen när jag ser talen och ingen som helst energi dyker upp för att hjälpa mig föra pennan över pappret. Kommer på mig själv hela tiden med att tänka på annat och titta ut genom fönstret. Ja, och inte hjälper det att det är klarblå himmel och sol heller för då känns ju eländet om möjligt ännu mer sugigt! Mannen gör sitt bästa för att förklara, men till slut känner jag mig bara salongsberusad av alla termer och tankar och sitter och småfnittrar a´la fjortis!

Har konstaterat att jag omöjligt kunnat vara Arkimedes i ett tidigare liv. Möjligtvis var jag hållen som slav i hans hushåll eller något och därav detta motstånd till matematik.

Lillprins kissade på toaletten i morse (stort!) och ska därför belönas med ett leksaksaffär besök efter dagis idag. Filosofen ska till tandläkaren i samma veva, så mannen får lite att jobba med där en stund. Snubben som ska installera fläkten på vinden var här på förmiddagen och tittade över det kommande jobbet. Verkar bli bra… tror jag… men antagligen givetvis mycket dyrare än man tror *suck* Fast man får försöka se det lilla positiva i det hela, att snart finns det verkligen inget mer som vi kan göra med detta hus (eller som det kan hitta på med oss rättare sagt).

Jag vill ha en vit trädgårdsgrupp i trä till trädgården. Ja, det vill jag. Har en som går i träfärgat nu, men den vill jag ställa nere vid sjön istället. Så mycket man vill och så lite som egentligen blir av… But that´s life! Nu är det matten som gäller *urk*!

Dagens låt: Bara SO ME just nu :) Frank Sinatra; That´s life http://www.youtube.com/watch?v=KIiUqfxFttM

Hej hopp, självförtroendet på topp!

Har genomfört matematikseminarier från kl 8 till 14. 30 (med en timmes lunch). Och det känns helt okej! Det sista seminariet gick vi igenom 2 olika problemlösningsuppgifter OCH jag kunde räkna ut dem bägge två HELT SJÄLV!!! Jag tror inte ni riktigt förstår hur stort det är för mig, men det är ENORMT: Just problemlösning är ju min Akilleshäl och stora skräck, men tydligen har något fallit på plats under kursens gång, för helt plötsligt tedde de sig inte som omöjliga längre *hoppar och skuttar*. Det finns nog en chans för mig trots allt :)

Mannen vann badtävlingen mot Kloker i år igen och var först i. (Sjön gick idag). Själv vägrar jag delta i tävlingen innan det är minst 26 grader i vattnet och på något underligt vänster är den över sedan länge då?!

Fick reda på en mycket intressant information vid middagsbordet idag. Trötter satt och suckade över att en av polarnas flickvänner skulle vara med på hockey och fotbollstittandet imorgon med ”grabb gänget”. Tydligen blev det hela fastlåst, bestämt och helt kört i och med att flickvännen nu hade skrivit det på sin blogg. Tydligen är regeln (ja, REGELN) att det som är skrivet på en blogg gäller och är oåterkalleligt. Hmm…

Jo, jag ville bara tala om att imorgon ska Trötter och Butter gå upp med lillprins (efter det att vi alla sjungit för honom) och ge föräldrarna sovmorgon, storstäda huset, massera mammans fötter, laga maten, ta hand om småbuset samt gäster, diska, putsa fönster på altanen samt i vardagsrummet, rensa upp rabatterna, lägga barn, dammsuga av ytorna, servera te till mamman framför tv:n samt tvätta upp tvättberget.

Det var ju en REGEL, eller hur ;)

Dagens låt: Snap; I´ve got the power http://www.youtube.com/watch?v=_BRv9wGf5pk

Tonårsflykt och konstiga djur

Gårdagen fortsatte i takskottandets tecken och sjöutsikten från köksfönstret är numer obefintlig :(

Takskottningen på andra sidan blev ju ett dubbeljobb, då snön som kom från taket täckte gångarna och behövde därmed flyttas igen *suck* Och… det är inga nådiga mängder!

Min kropp dagen till ära känns så där 50 år äldre och jag inser att tja, 40 stämmer nog inte så bra trots allt. Butter och Trötter som gjorde 80% mer än mig visar inte på några som helst tecken på att ha ont. Det måste vara härligt att vara ung, synd bara att man inte hade förstånd att förstå det fullt ut där och då. Det är väl som det sägs; Youth is wasted on the young…

Kylan håller I sig och solen strålar från en klarblå himmel. Just nu tycker jag ju om kylan (fast egentligen inte) men hatar snön. En dag kvar till domedagen…

Har egentligen mer ont i magen över matematiken som fått stryka på foten denna vecka. Tack och lov så är det bara en väldigt liten uppgift just denna vecka, men ändå. Känns inte bra att komma till seminariet mer eller mindre oförberedd, men det är väl bara att säga som det är; livet kom emellan…

Idag är mannen hemma *hoppar och skuttar* och alla tre tonåringarna har flytt fältet. En ”liten” familj med andra ord. Ska absolut laga någon riktigt god mat och bara vara och inte nojja över morgondagen. ”Your thoughts today attracts your tomorrow” och allt det där ni vet. Kanske till och med ska slå till på ett gott glas rött och bara välkomna morgondagen med öppna armar och föreställa mig endast solsken.

Lillprins kör just nu hårt med ”gissa vad jag är”. Gåtan här om dagen var: Jag lever på hus och är liten, tjock och fet och gul, vad är jag?

Sug på den ni…

Svaret blev i vart fall; Kanin?! Har nu bestämt mig för att intervjua grannen om hur deras kanin egentligen var, för det är ju den enda kanin lillprins haft kontakt med…

Dagens låt: Annie; Tomorrow http://www.youtube.com/watch?v=Yop62wQH498

Inredningsarkitekt, fast tvärt om!

Att ha alla tre småbusarna hemma hela dagarna har sitt pris. Det priset betalas av mammans tålamod! Huset är som belägrat av tre små inredningsarkitekter, fast tvärtom – inrednings marodörer! Mamman plockar och plockar, men det är likt att skotta medan det fortfarande snöar, det tar aldrig slut. *pust, suck och stön* På sätt och vis är det ju prov på en enorm kreativitet att hitta alla dessa sätt att vända upp och ner på huset på. Dessutom visar det även på uthållighet (de ligger steget före mamman hela tiden) och känsla för punktlighet (alltid när mamman inte ser). Borde således vara jättestolt över mina kreativa, uthålliga, punktliga barn *sträcker på mig*

Lillprins visar även på en annan sida av mångkonstnärsskap. Han har nämligen fått för sig att allt (och jag menar ALLT) måste sägas med en röst som om man befinner sig på en Speedway tävling. Dvs. det måste skrikas ut för att på något sätt gå fram till personen bredvid. Ovanpå det är han ett skolboksexempel på 2 års trots, där han varvar tillvaron mellan att vara tokarg och helt förtvivlat ledsen, och har dessutom en underbart unik förmåga att tjata ihjäl sin omgivning. Inte illa pinkat det heller må jag säga, det blir nog nåt stort av den pojken när han blir stor! *sträcker på mig igen*

Att mannen befinner sig på jobbet otaliga dagar i sträck bidrar ju också till att mamman noterar en del andra egenskaper hos sig själv och den närmsta omgivningen: Kronisk trötthet, bristande tålamod, kronisk tidsbrist, total avsaknad av egentid, obefintlig tid till att fixa till sig själv i presentabelt skick, för litet hus, för få Au pairer, var f-n är städerskan?, för litet knä, för få armar och för liten hjärna. Hmm… är det kanske därför som mannen jobbar så mycket?! (ingen tillräckligt stor ”aha” upplevelse för att skriva en bok om…)

En annan magisk händelse som inträffar VARJE GÅNG är att så fort mamman håller i en telefon så börjar barnen bråka, eller behöver akut hjälp med något. För lillprins del räcker det med ett ”litet” 2 års trots anfall för att inte ens en Speedway tävlings röst skulle kunna förmedla något som helst hörbart telefonledes. Detta var VÄLDIGT TYDLIGT när olika snälla personer ringde för att försöka förklara mitt omöjliga mattetal. Ja, mindre omöjligt blev det ju inte när man bara hörde: ”du tar *whoääääääääääää* och sen delar det med *whoääääääääääääää* och då *whoääääääääääää* genom *whoääääääääää* så blir det rätt!, Du måste komma ihåg att tänka *whoääääääääää* så får du ju automatiskt fram *whoäääääää*”

Och det som gör det hela ännu lite mer magiskt är att den lilla 2 års trotsaren, som vanligtvis gladeligen tar en helt annan väg än mamman utomhus, följer mamman likt en magnet när hon har en telefon i handen. Pratar, skriker, tjatar och låter gör han hela tiden. Spelar ingen roll hur många gånger hon byter rum.

Matematik och 2 års trots är inte kompatibelt, den matematiska uträkningen har jag i vart fall klurat ut och den är med garanti 100 % rätt! Har förresten fått 3 olika svar från 3 olika personer på min matte uppgift… Hjälp eller stjälp? ”Vem ska jag tro på, tro på, tro på när…” *sjunger* Tänk om sluttentan kunde bestå av Taipei istället, då skulle jag i vart fall ha en sportslig chans…

Men det är jobbigt att ha två års trots, så mycket jobbigare för honom än för mig. Hur ska han kunna förstå var alla starka känslor kommer ifrån helt plötsligt. *pluppen* Och SJÄLVKLART har han stunder när han är helt underbart ljuvlig också, som nu på morgonen när han ville vara en liten ekorre och talade om för ekorrmamman att han älskade henne si så där en 15 gånger. Just där och då känns trotset väldigt långt borta :)

Idioter som skickar syskon till magsjuka barn till skolan borde det vara skottpengar på! Antar att det är dagar som dessa de försöker undvika…

Filosofen sa en riktig härlig kommentar idag på morgonen; jag frågade om han ville ha varm eller kall O´boy. Filosofen svarade då: Skön!

Dagens låt: Di leva: Vem ska jag tro på http://www.youtube.com/watch?v=jrGOv7jkOko

Rymd matematik, häxor och hopp

Jaha, så var vi då där! Ja, där som matematiken plötsligt går från totalt förståelig till total rymdteori. *suck* Jobbar just nu med ”andra baser” dvs. ett talsystem annat än vårt som bygger på bas tio. Det betyder att vi har siffrorna 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 i vårt talsystem och av det skapar vi alla andra tal. Nu ska vi jobba med tillexempel basen fem, vilket då innebär ett talsystem med siffrorna 0, 1, 2, 3, 4. Resten finns inte, de är zip, zap, borta! Att räkna med basen fem innebär alltså detta: 0, 1, 2, 3, 4, 10, 11, 12, 13, 14, 20, 21, 22 osv. Siffran 10 i basen fem är alltså värd 5 i basen tio. Krångligt eller hur. Men så här långt är jag med. Det krångliga kommer till när man ska göra algoritmer (uträkningar) i andra baser, för då måste man hela tiden ”tänka om” och det är så himla lätt att slappna av för en sekund och hamna i tio bas tänket igen.

Exempel 3+4 i tio bas är ju 7 men i fem bas blir 3+4= 12 (kolla räknelinjen ovan…) Så här långt är det också klart. Men tänk dig då att göra en uträkning i basen fem på 234 x 67… just DET håller vi på med! Om du gör tillexempel en vanlig subtraktions uträkning i bas fem och ställer upp det och ska ”låna”, då lånar du ju inte 10 utan 5. Ja, det är precis lika krångligt som det låter och då är bas fem ändå relativt enkel, vi ska kunna räkna med vilken bas som helst! Och… det kommer att vara med på tentan och vi måste kunna omvandla det både framlänges och baklänges. I NEED PRACTICE!!!

Det som är positivt är att min fd studiekamrat mailade igår och berättade att hon äntligen klarat matte tentan, så skam den som ger sig!

Såg Coco before Chanel igår. Den var “okej”. Men det var en man i filmen som sa åt henne när hon klippt av sitt långa hår att: "En kvinna som klipper av sig håret står inför en stor förändring i sitt liv". Efter det blev hon ju världsberömd för sina kläder. Börjar fnula över vad som ska inträffa i mitt liv. Denna klippning kanske inte är så tokig trots allt :)

Rätt okej väder idag också och förkylningen känns som att den börjar dala lite, så hoppet finns kvar! Ser dock ut som värsta häxan med såren efter blåsorna på näsan. Inte speciellt kul, men de är borta om en vecka. Det är bara att hämta på dagis och se glad ut även om man skrämmer livet ur en och annan stackare.

Vet precis hur mina dagar kommer att se ut denna vecka när buset är på dagis: först och främst ”andra baser”, sen ”andra baser” och slutligen ”andra baser”. Vi får väl se om jag nått fram till sista basen innan veckan är slut :)

Dagens låt: The Meadows; This is a call http://www.youtube.com/watch?v=3SnwgwJUh7Y

Snöelände och mattekaos!

Ja, bara mer och mer… *suck* mannen har varit ute och skottat av olika altantak och garagetaket behöver också en omgång. Det har nog inte varit så mycket snö här sen vi flyttade hit för 6 år sedan. Det har snöat oavbrutet i över 24 timmar snart, men nu verkar det som att det börjar lätta.

Hade mitt första baslagsmöte idag. Ja det var ju… intressant… Inte tänkte vi lika speciellt ofta och vi var bara tre av fem som deltog, ja en fjärde var där, men sa ingenting! Däremot mailade hon efter mötet och talade om att vi gjort en uppgift fel och gav det som hon ansåg vara den ”rätta” lösningen. Vilket det INTE var. Ja men, ni hör ju! Sesame steet släng dig i väggen! Jag är bara så bejublande hjärtans glad över att ha världens bästa man som dessutom är ett matematik geni, så honom resonerar jag med istället och då blir allt så rätt så och jag FÖRSTÅR!!! Problemet med vuxna (mig inräknat) är ju att vi har inga som helst problem med att hävda att det just vi tycker är det som är rätt. Sen har man inte ett lika öppet sinne som barn utan hänger gärna fast vid sitt eget tänk. Ska bli rena rama himmelriket att arbeta med barn efter detta *hallelujah* Kände i vart fall att jag hade koll på uträkningarna och det kändes JÄTTESKÖNT!

Förkylningen envisas med att hänga kvar och är nu ”okej” dagtid men fördj—lig nattetid. Absolut tokhosta som gör att man knappt kan andas och tårarna sprutar. Sov halvt sittandes i soffan natten som var och det hjälpte i vart fall lite. Hoppas nu bara att småbuset klarar sig undan denna variant av eländet.

Har gjort 17 åringarnas favvo mat idag; Cillas version av Bifteki (Grekiska köttfärsbiffar). Sms:ade dem och berättade så de inte skulle maska sig hem idag. Att det sen följer en snöskovel med maten, den lilla detaljen glömde jag att nämna :)

Dagens låt: Feist on sesame street; http://www.youtube.com/watch?v=fZ9WiuJPnNA

Roligare ämnen :)

Noterar att trafiken till bloggen ökat betydligt dessa dagar. Tråkigt att det är ett så bedrövligt ämne som lockar. Har nu tänkt att lämna det men svarar på några frågor jag fått innan jag gör det.

Nej, jag blev inte speciellt skadad fysiskt, men desto mer psykiskt. Jag berättade inte för någon förrän jag var 16 år och då var det för min bästa kompis Ylva. Det hände när jag var hos en kompis och lekte. Vi var i grannfastigheten till kompisen, som ägdes av en travtränare. Han hade ett stall med även inhyrda hästar samt en firma för dumpers, och dylikt. Det var i stallet jag var och det var där det hände. Kompisen hade gått hem för att byta kläder och äte lite. Travtränaren hade inget med saken att göra, jag tror så här i efterhand att min förövare hade med dumpers firman att göra, men jag kan inte säkert veta.

Självklart bidrar detta till vetskapen om att man som förälder, hur perfekt man än försöker vara, aldrig kan skydda sina barn till 100%. Det kan hända var som helst, när som helst, i mitt fall mitt på blanka dagen…

Men, nu lämnar jag som sagt detta ämne och går över till lite trevligare saker.

Fick tag på en av mina baslags kamrater igår och vi hade möte på nätet. Mycket trevlig tjej tack och lov. Hon hade en 4 månaders bebis hemma, hennes första och jag blev inte det minsta bebissugen. Helt sant och det är så skönt att ha kommit dit, där man känner att man är ”färdig med den biten”. Har blivit bekväm liksom och vill inte ha fler vaknätter och amning och annat. Nej, jag är så nöjd så med hur jag har det nu. Hoppas att det dröjer med barnbarn lääääänge, så att jag åtminstone har kommit till ett stadie där jag längtar efter dem, för det gör jag absolut inte nu. Kloker har ju mer eller mindre bestämt sig för att bli en ung mamma för det har ju alla i hennes släkt blivit, både hennes mor och mormor. Vi jobbar febrilt på att få in henne på andra tankar och gör jämförelser med vår släkt och andra släkter, men jag betvivlar att vi når fram…

62,5 % av denna familj är för stunden förkylda, mig inkluderad. Det är bara 17 åringarna och mannen som är förskonade. Det är ett himla snytande och snörvlande här hemma. Men det är faktiskt väldigt ovanligt att flera är sjuka samtidigt, trots att vi är så många. Skräcken för mig skulle vara en kollektiv sväng av magsjuka *hjälp*

Idag får sessan sina nya glasögon, som hon valt alldeles själv. Ja, hon är ju faktiskt 8 år och då borde man väl ha en del att säga till om. Den medelålders helt bedrövligt osociala och icke serviceminded optikern var allt annat än imponerad över hennes val. Han tyckte nog att hon skulle ha ett par diskreta laxrosa glasögon eller nåt, men inte sessan inte. Nej, hon ville ha ett par moderna, lite tuffa svarta bågar och tja, varför inte?!

Skulle hon ångra sig så är det väl bara att köpa ett par till i så fall, men sessan ser SÅ fram emot att få dem och hon är en liten tjej med skinn på näsan, så att bära upp dem blir inget problem för henne. Vi får se om jag kan få till en bild av henne med glasögonen på senare.

I eftermiddag har jag mitt första matteseminarium. Ska bli spännande att se. Gjorde kursens intro diagnos och hade 14 rätt av 15 möjliga – inte helt fel!!! Är nog inte tappad bakom en vagn trots allt :) Jobbar på med mitt mantra om att ”jag kan visst matte” och det verkar fungera, är inte alls så negativt inställd längre och ont i magen, det har jag inte alls. Har tyckt ut en första sida från en tenta i matematik och skrivit mitt namn på det samt ett stort G. Denna sitter nu på väggen bakom tv:n så att jag kan se den och fokusera på den varje kväll. Jag bara SKA fixa godkänt i denna kurs. I alla andra kurser så bara SKA jag ha VG, men i matematik är ett godkänt som miljonvinsten i lotto för mig!

Dagens låt: Evening star; Arwens song http://www.youtube.com/watch?v=wJsctAwnUOI

Kul (?) matematik och sura miner

Har nu börjat plugga min matte. Gjorde ett diagnostiskt test via nätet imorse och det gick JÄTTEBRA!!! Känner hur självförtroendet börjar komma krypandes :) Den första boken vi ska plöja är ”Lusten att lära” om matematik och den är faktiskt riktigt intressant. Visste ni tillexempel att vår inställning och attityd gentemot matematik grundläggs FÖRE skolåldern och vid skolstarten. (Förlåt Butter…) I början är så gott som alla barn ändå positiva till matematik och tycker att det är roligt, men runt ca årskurs 5 börjar det hända något, sen går det rejält utför för en del när det kommer till motivation, inställning och attityd. Personligen tror jag att det har mycket att göra med att matematiken blir så tråkig och bokbunden längre fram och i lågstadiet är det mycket praktisk matte med ”lek och lär”.

MEN… nu kommer det fina i kråksången: det finns INGENTING i läroplanerna som säger att matten MÅSTE läras genom böckerna i högre åldrar, tvärtom så UPPMUNTRAR man numer mer praktisk matematik, problemlösning och upptäckarglädje. Mmm, hänger ni med?! Alltså, jag har här hittat min RÄDDNING i matematiken: KUL praktisk matematik för alla!!!

Sessan har haft ett ruskigt humör efter en alldeles för sen kväll och natt hos bästisen. Det blir übertidig sänggång för den lilla damen idag. Lillprins vaknade med feber i natt, men är för stunden feberfri, så morgondagen får väl avgöra om han är dagisför.

Kloker har lyckats tappa bort sin väldigt viktiga lapp med lösenord och annat inför gymnasievalet. I skrivande stund letar hon buttert i slow motion igenom sitt rum efter den.

Hennes studievägledare påpekade bara FYRA gånger vikten av att hon höll reda på den och Kloker är en envis liten fröken, som likt Lillprins ”kan själv”, så därav var lappen i hennes eget förvar. Ja, och inte hjälper den sura minen heller, lappen kommer ju inte fram fortare för det… :) Det finns många små rara livsläxor som man kan lära sig på hemmaplan.

Våran 15 åriga gammelkatt har sträckt sig och haltar nåt så förfärligt när han legat och stelnat till. Men efter en stund i farten är han så gott som fit for fight igen. Vi avvaktar och ser om det har blivit lite bättre tills imorgon, annars blir det ännu ett besök hos veterinären. Vi har mängdrabatt där vid detta laget!

Såg faktiskt filmen om Järvsöfaks nyss och fick lite rysningar och fällde en tår. Det härliga med den framgångssagan är ju att det är den lilla människan som står bakom, som kämpat år ut och år in med avel och dålig ekonomi, men så plötsligt händer det, och det med besked! Blir glad ända in i själen av att tänka på det.

Dagens låt: Black Ingvars; Sudda, sudda... http://www.youtube.com/watch?v=jIcx5WMeKRA

Oidentifierbar fena :)

Idag har jag fått höra tre gånger "Nämen har du klippt dig, jag höll nästan inte på att känna igen dig!" Ja, ja, det är bara att gilla läget och hålla huvudet högt :)

Matteföreläsningen innehöll inga nyheter förutom att vi måste göra en diagnos på nätet *suck* Det är visserligen en "flervals" diagnos, men för mig blir det ju bara ännu krångligare, mer att välja på och tveka över...Det löser sig nog. Har i vart fall blivit indelade i små basgrupper på tre personer som vi ska jobba med inför varje seminarium. Det är ju bara att hålla tummarna för att det är vettiga människor eftersom jag måste dras med dem i 20 veckor och har bara de två att välja på.

Slängde ihop en alldeles förträfflig räkwok med röd curry och cocosmjölk i, den blev himmelskt god. Kanske var det den som gjorde att jag kände mig kolugn under föreläsningen och fick inte ens ont i magen :) Har lovat mig själv att bli bättre på att tillaga fisk och skaldjur. Jag tycker ju att det är jättegott men jag är bara så mycket bättre på kötträtter, så därför blir det tyvärr alldeles för sällan fisk. Men jag är en fena i köket så lite utmaning är väl inte helt fel?!

Imorgon har jag lite småfix att genomföra när mannen väl är hemma. Sen kommer kära lilla Ulla-bulla på besök, så dagen går nog oavsett.

Dagens låt: Eva Dahlgren; Ängeln i rummet

Ändrade planer...

Istället för mer pedagogik, så ska jag ta tjuren vid hornen och utmana min Akilleshäl, nämligen matematiken. Jajjemensan, här kan man snacka om utmaning!!!

Fick detta exempel på problemlösning från en av tentorna:
Ett badkar fylls på tio minuter och töms på 12 minuter. Hur lång tid tar det att fylla badkaret med proppen ur?

Jag vet svaret, men jag tänker inte avslöja det här. Räkna på ni och hör av er om ni vet lösningen. Jag lovar att avslöja svaret längre fram... Kan ju nämna att jag hade inte en SUSNING!!! Känns ju betryggande – NOT! Just problemlösning är ju inget man kan lära in svart på vitt liksom, för det handlar ju mer om ett logiskt tänkande… som jag tydligen helt saknar! *suck*

Men, livet är fullt av utmaningar och man utvecklas ju inte om man undviker dem :)
HEADS ON! – that´s me!

En positive sak är ju att jag behöver inte vara borta lika mycket som beräknat för denna kurs går också på distans. Halleluja för distanskurser! Det måste varit det bästa de hittat på sen Vetevärmaren. (Underbar pryl som är vaaaarm, lääääänge)

Imorgon ska jag gå till biblioteket för att få samma svar som alltid: Nej, de böckerna har vi inte! Känns ju aningen skitsugigt att köpa böcker för tusenlappar i en kurs som man aldrig mer kommer att gå tillbaks till (om man nu klarar av den…). Kanske kan biblioteks gudarna vara på min sida för en gångs skull?! *please*

Dagens muntliga examination gick bra och det känns jättetråkigt att denna kurs är slut. Specialpedagogiken har varit så himla kul att läsa och om jag får bestämma så blir det mer av den varan nån gång längre fram. Ett riktigt kul seminariegäng har vi varit också och nu splittras vi åt många olika håll *snyft* Förhoppningsvis är det inte bara jag som saknar matematiska färdigheter i nya kursen, så jag får någon att hålla i handen *hoppas*. En av tjejerna jag pratade med idag var inne på sin 7:e omtenta på matten… *hjälp*

Jo förresten, drog sönder handbromsen på Chryslern idag. Ja, inte för att jag blivit superstark i benet eller så (den dras åt med en pedal), utan den bara small när jag drog åt den. Gissa om jag blev paff?! Det hängde i vart fall ingen vajer och dinglade under bilen och när jag ställde den i Neutral i backe så rullade den och då ansåg jag att den borde gå att köra hem – och det gick den också. Men nu behöver den ett litet besök hos bildoktorn *pluppen*

Ja, är det inte katter så är det bilar, men det är ju ett världsligt problem så länge det går att fixa :)

Dagens låt: Martin Stenmarck; Sjumila kliv http://www.youtube.com/watch?v=IlzagtTfGvs