Dagens samtal med Sessan och de 2 andra flickorna har gått bra. 3:an berättade direkt för fröken att hon hade velat ha bort sessan och berättade vad hon gjort i olika situationer. Men hon tyckte inte att det var något att bli så ledsen över egentligen, det var väl bara för Sessan att leka med någon annan istället! (???!!!) Ja… vi tyckte nog att det sa en del om nr 3:s empatiförmåga och om hennes målmedvetenhet. Men Sessan och bästa kompisen hade berättat exakt samma version och nu hade man tillsammans med flickorna kommit fram till en strategi för hur man skulle jobba med det i skolan, så att ingen behöver ha ont i magen. Kändes jättebra!!!
Men sen ringde fröken upp och berättade att hon pratat med 3:ans mamma som hävdat mer eller mindre, ja, så där lite snyggt mellan raderna, att Sessan var den som var styrande i det hela och ville ha bort 3:an!? Mmm… det intressanta var ju att hennes egen dotter inte hade den versionen :) Ja, när det kommer till våra egna barn blir vi alla Tigrar, inget konstigt med det. Vi får väl se hur det hela fortlöper framöver.
Har nu varit på Handledarkurs inför Butters körkortsövningar. Han som höll i det var nog en av Sveriges sämsta föreläsare och skämtade i varannan mening, skrattade åt sina egna skämt, samt svarade på sina egna ”lustigheter” eftersom ingen annan gjorde det. Både jag, mannen och sonen höll på att avlida! Tog till och med en Cola (något som jag nu undvikit i evigheter) bara för att hålla mig vaken. Inte blev det bättre av att en förälder (eller typ morfar) bakom oss ville leka lustigkurre alias Besserwisser han med och uttalade sig i tid och otid med irriterande detaljer och korrekthet. WHO CARES??!! Men nu är de tre timmarna (som kändes som tre DYGN) avklarade och snart är vägarna runtomkring här allt annat än säkra längre. Volvon är på plats och väntar på sin nya ägare.
Dagens låt: Markoolio; Åka pendeltåg http://www.youtube.com/watch?v=AUIAc1lFy6E
torsdag 14 oktober 2010
onsdag 13 oktober 2010
3 är alltid en för mycket...
Lilltjejen har nu hamnat i en sån där olycklig ”3 samhet” som oftast inte funkar med just tjejer… Hon och bästa kompisen har hela tiden lekt med ”alla” som velat vara med i skolan och sedan i våras så är de numer 3 som håller ihop. Men så vill nummer 3 att Sessan nu ska utgå, så hon får ha andra kompisen för sig själv. Detta förmedlar hon skickligt och subtilt med små gliringar, miner eller annat. Aldrig rakt ut att ”du får inte vara med” utan mer att om Sessan kommer så säger hon till den andra flickan att ”kom, vi går och gör något annat”. Detta har kommit smygande sakta men säkert och vi har sett det och försökt motverka det, men idag så var Sessan ledsen när jag hämtade henne och berättade att hon kände sig jättemycket utanför och hade ont i magen.
Känns tufft i lilla mammahjärtat. Hon har på eget bevåg valt att vara med de andra tjejerna i klassen istället, men då blir bästa kompisen ledsen och tycker att Sessan är dum som inte vill vara med henne och nummer 3. Bästa kompisen hamnar ju också i kläm liksom… Nummer 3 är ju inte dum mot henne, bara mot Sessan. Svår situation… Hur än Sessan gör så blir det fel.
Ringde i vilket fall som helst klassens lärare idag och berättade läget. Hon skulle prata med alla tre tjejerna imorgon, så vi får väl se hur det blir efter det. Det brukar ju vara 50/50 åt vilket håll det lutar efter ett sådant samtal. Sessan har många fler kompisar, så hon är allt annat än ensam, men hon gillar ju sin bästa kompis, och bästa kompisen gillar henne. Men någonstans är det sunt av Sessan att bara backa ur situationen istället för att börja bete sig som nummer 3. Men någon enkel situation är det inte. Ja, vi får se hur det går. Sessan ville inte leka med bästa kompisen i helgen som kommer, trots att det var bestämt sedan tidigare. Hon säger själv att hon vill ”ta en paus” från ”dem” (bästisen och 3:an) och leka med andra ett tag. Jag tror hon gör det för att det är det som gör minst ont i själen. Inte är det roligt att vara hos bästa kompisen en hel helg och ha jättekul och sedan komma tillskolan på måndagen och bli tillplattad av nummer 3 och känna att man inte får vara med.
Lilla hjärtat… Men hon har bestämt lek med en annan mycket populär kompis i helgen istället, så det blir nog bra ändå. Jag tycker hon är strong som ändå jobbar på att ta sig ur situationen istället för att bli kvar där och få känna sig liten och otillräcklig. Hon är så bra min lilla Sessa!!! En väldigt klok och snäll liten tjej :)
Dagens låt: Rascal Flatts; Winner at a loosing game http://www.youtube.com/watch?v=rF7XVM6et9s
Ringde i vilket fall som helst klassens lärare idag och berättade läget. Hon skulle prata med alla tre tjejerna imorgon, så vi får väl se hur det blir efter det. Det brukar ju vara 50/50 åt vilket håll det lutar efter ett sådant samtal. Sessan har många fler kompisar, så hon är allt annat än ensam, men hon gillar ju sin bästa kompis, och bästa kompisen gillar henne. Men någonstans är det sunt av Sessan att bara backa ur situationen istället för att börja bete sig som nummer 3. Men någon enkel situation är det inte. Ja, vi får se hur det går. Sessan ville inte leka med bästa kompisen i helgen som kommer, trots att det var bestämt sedan tidigare. Hon säger själv att hon vill ”ta en paus” från ”dem” (bästisen och 3:an) och leka med andra ett tag. Jag tror hon gör det för att det är det som gör minst ont i själen. Inte är det roligt att vara hos bästa kompisen en hel helg och ha jättekul och sedan komma tillskolan på måndagen och bli tillplattad av nummer 3 och känna att man inte får vara med.
Lilla hjärtat… Men hon har bestämt lek med en annan mycket populär kompis i helgen istället, så det blir nog bra ändå. Jag tycker hon är strong som ändå jobbar på att ta sig ur situationen istället för att bli kvar där och få känna sig liten och otillräcklig. Hon är så bra min lilla Sessa!!! En väldigt klok och snäll liten tjej :)
Dagens låt: Rascal Flatts; Winner at a loosing game http://www.youtube.com/watch?v=rF7XVM6et9s
tisdag 12 oktober 2010
Att arbeta med barn :)
Fick denna fantastiskt härliga berättelse skickad till mig idag av min far. Ja, man kan inte annat än känna igen sig när man jobbar med barn ;)
Oskar ber sin dagisfröken att hjälpa honom att ta på sig stövlarna innan han skall gå ut. De är jättebesvärliga att ta på och fröken måste verkligen ta i för att få på stövlarna. När de väl är på säger Oskar: De sitter på fel fot!
Fröken tror inte sina ögon när hon konstaterar att det är som Oskar säger, stövlarna sitter faktiskt fel. Hon drar som en dåre i 3 minuter för att få av dem och börjar sen om för att få dem på rätt fot. Till slut är de på plats.
Då säger Oskar: Det är inte mina stövlar!
Fröken andas djupt och lägger locket på känslorna, för att inte skada lille Oskar som tittar på henne med fiskblick.
OK, säger hon, vi tar väl av dem då! Och så sätter hon igång med samma träning som tidigare.
Varför sa du inte det tidigare? Frågar hon när hon är klar.
Oskar svarar då: Det är inte mina stövlar, det är brorsans, men mamma vill att jag ska ha dem!
Fröken vill nu slita sitt hår och gå upp i atomer och har även en och annan tanke om den lille gossen, men behåller professionellt sitt lugn och bestämmer sig för att hjälpa Oskar på med stövlarna en tredje gång. När hon är klar lyfter hon upp Oskar, sätter på honom jacka, mössa och halsduk och frågar:
Var är dina vantar?
------ Jag la dom i stövlarna!!!
Tack snälla pappa med fru för ett härligt skratt idag och jag ska absolut ta med mig berättelsen till skolan imorgon =D
Dagens låt: Jamen, Nicke kan ju aldrig bli fel! http://www.youtube.com/watch?v=KNzFFvW20G0
Oskar ber sin dagisfröken att hjälpa honom att ta på sig stövlarna innan han skall gå ut. De är jättebesvärliga att ta på och fröken måste verkligen ta i för att få på stövlarna. När de väl är på säger Oskar: De sitter på fel fot!
Fröken tror inte sina ögon när hon konstaterar att det är som Oskar säger, stövlarna sitter faktiskt fel. Hon drar som en dåre i 3 minuter för att få av dem och börjar sen om för att få dem på rätt fot. Till slut är de på plats.
Då säger Oskar: Det är inte mina stövlar!
Fröken andas djupt och lägger locket på känslorna, för att inte skada lille Oskar som tittar på henne med fiskblick.
OK, säger hon, vi tar väl av dem då! Och så sätter hon igång med samma träning som tidigare.
Varför sa du inte det tidigare? Frågar hon när hon är klar.
Oskar svarar då: Det är inte mina stövlar, det är brorsans, men mamma vill att jag ska ha dem!
Fröken vill nu slita sitt hår och gå upp i atomer och har även en och annan tanke om den lille gossen, men behåller professionellt sitt lugn och bestämmer sig för att hjälpa Oskar på med stövlarna en tredje gång. När hon är klar lyfter hon upp Oskar, sätter på honom jacka, mössa och halsduk och frågar:
Var är dina vantar?
------ Jag la dom i stövlarna!!!
Dagens låt: Jamen, Nicke kan ju aldrig bli fel! http://www.youtube.com/watch?v=KNzFFvW20G0
söndag 10 oktober 2010
Riviga Ruttan och optimistiska högskolan :)
Har nu gjort det som den överoptimistiska högskolan antog skulle ta 20 timmar. Tillåt mig småle… och då ska tilläggas att jag är snabb när jag jobbar! Visst, själva omfånget var ju inget som i sig berättade något om tiden. På två A4 sidor skulle arbetet summeras, men så var det också just det som gjorde det hela till stört omöjligt! På en halv sida skulle man redogöra för ett verksamhetsproblem och på ytterligare en halv sida skulle man redovisa vad man kommit fram till efter att ha letat reda på hela sin litteraturlista och då kunna komma fram till och formulera en fråga som HELA examensarbetet ska bygga på. Ja men GRATTIS!!! Alla som gjort minst en c- uppsats på högskola eller universitet förstår det omöjliga i att kunna göra allt detta på två A4 sidor. Bara litteraturlistan brukar normalt bli längre än det och att sen kunna få fram hur man tänkt och resonerat ovanpå det… Ja, du… Vi får väl se om de köper min idé efter att ha fått jobba hårt med att strypa ord och meningar.
Har även planerat för att hålla i min första idrottslektion i morgon. Ja, den första på min VFU skola det vill säga, idrottslektioner har jag hållit i förut, men inte för 6 åringar :) Det blir ”Riviga Ruttan” som får ta över rodret =D Gillar stenhårt det där med drama och att förställa mig. Brukar gå hem hos barnen också.
Bilparken här hemma kommer inom kort att få en ”förstärkning”, eller hur man nu ska se det hela. En gammal hederlig Volvo 740 står och väntar på att landa här hemma. Vi har ju bara bilar med automat, bekväma som vi är, och nu när grabbarna grus ska övningsköra så behövs en manuell. Vi var först inne på att byta in en av de vi har mot en ny med manuell, men så tänkte vi till lite. Grabbar med nytaget körkort vill köra MYCKET och vi har behov av bägge bilarna. Således fick en gammal veteran göra oss sällskap och den kan grabbarna åka runt med bäst de vill tills de vill köpa egna fordon och vi får ha våra egna små älsklingar ifred.
Har börjat lägga till med en konstig vana. Jag står och smörjer händerna utan att ha smort dem så att säga. Hel sjukt! Jag brukar smörja händerna på kvällen när jag sitter framför tv:n och gottar mig i godan ro. Vet inte varför jag numer står och låtsassmörjer händerna ett, tu, tre. Det lär knappast tyda på nervositet, men kanske trivsel?! Lite kul när man kommer på sig själv med att göra saker som man inte tänkt på och som saknar egentlig funktion.
Min man som städade bland skorna idag bara log åt mängden stövlar som finns i min ägo. Jag tycker att skinnstövlar är jättekul, ja skor och jackor är nog mina största svagheter, jag kan aldrig få för många! En till vinterjacka skulle nog vara behövlig tror jag. Ja, en som min bruna men i annan färg kanske… Hmm, får fnula på det… man måste ju få variera sig – eller hur?!
Dagens låt: Kände bara för denna idag liksom :)
Sanna Nielsen: Empty Room http://www.youtube.com/watch?v=Nw0dbtpWkl0
Bilparken här hemma kommer inom kort att få en ”förstärkning”, eller hur man nu ska se det hela. En gammal hederlig Volvo 740 står och väntar på att landa här hemma. Vi har ju bara bilar med automat, bekväma som vi är, och nu när grabbarna grus ska övningsköra så behövs en manuell. Vi var först inne på att byta in en av de vi har mot en ny med manuell, men så tänkte vi till lite. Grabbar med nytaget körkort vill köra MYCKET och vi har behov av bägge bilarna. Således fick en gammal veteran göra oss sällskap och den kan grabbarna åka runt med bäst de vill tills de vill köpa egna fordon och vi får ha våra egna små älsklingar ifred.
Har börjat lägga till med en konstig vana. Jag står och smörjer händerna utan att ha smort dem så att säga. Hel sjukt! Jag brukar smörja händerna på kvällen när jag sitter framför tv:n och gottar mig i godan ro. Vet inte varför jag numer står och låtsassmörjer händerna ett, tu, tre. Det lär knappast tyda på nervositet, men kanske trivsel?! Lite kul när man kommer på sig själv med att göra saker som man inte tänkt på och som saknar egentlig funktion.
Dagens låt: Kände bara för denna idag liksom :)
Sanna Nielsen: Empty Room http://www.youtube.com/watch?v=Nw0dbtpWkl0
fredag 8 oktober 2010
Tänkvärd dikt...
EN ALLDELES VANLIG POJKE
Hjälp mig, mamma!
Dig kan jag be!
Det finns nåt inne i mig ingen kan se.
De skyller på dig när jag är stygg.
Och tror jag blir snäll bara du är sträng.
Vad vet de om allt ditt slit och all vår sorg.
Om våra böner till Gud: vad för fel har vi gjort?
Jag sparkar och slår, mamma, när jag är arg.
Så ångrar jag mig, mamma, rädd och förkrossad.
Jag vill inte slå, jag vill vara trevlig.
Ha tålamod, mamma, du får hjälpa mig.
De andra tror att jag kan om jag vill.
De förstår inte att det ändå blir fel.
Allt hade varit så lätt om jag inte hade haft Tourette.
Jag drar i mitt hår och tuggar på skjortan.
Jag sparkar och slår och jag räknar till fjorton.
Jag skäller och skriker och är ganska hemsk.
Och kan inte sluta förrn jag fått medicinen.
Sen kysser jag dig på näsan och sen en gång till.
För allt måste ske vid rätt tid, och när Touretten vill.
Men i morgon skall jag försöka, då ska jag va snäll!
Bädda min säng? Borsta tänderna? Klart jag vill.
Jag ska bli så duktig, bara vänta och se!
Jag ska se till att alla får va´ i fred.
Inte reta brorsan, utan leka fint och stillsamt.
Sitta fint i bänken ända tills skolklockan ringer.
Inte bråka, inte sparka, inte slå och inte knuffa.
Inga flera busfasoner.
Nej, jag lovar dig att bli en alldeles vanlig pojke.
Hjälp mig, mamma! Dig kan jag be!
Den vanliga pojken kan väl du se?
Hjälp mig att visa upp honom för alla andra.
Hjälp mig att visa att under Tourette,
Finns en bra pojke som ej har det lätt!
(Ryan Hughes, Tolkad av Alvhild Björnestad i tidskriften 2-rette, nr 5/94 )
Dagens låt: Gabriellas sång. http://www.youtube.com/watch?v=ridUqEFixQ0
Hjälp mig, mamma!
Dig kan jag be!
Det finns nåt inne i mig ingen kan se.
De skyller på dig när jag är stygg.
Och tror jag blir snäll bara du är sträng.
Vad vet de om allt ditt slit och all vår sorg.
Om våra böner till Gud: vad för fel har vi gjort?
Jag sparkar och slår, mamma, när jag är arg.
Så ångrar jag mig, mamma, rädd och förkrossad.
Jag vill inte slå, jag vill vara trevlig.
Ha tålamod, mamma, du får hjälpa mig.
De andra tror att jag kan om jag vill.
De förstår inte att det ändå blir fel.
Allt hade varit så lätt om jag inte hade haft Tourette.
Jag drar i mitt hår och tuggar på skjortan.
Jag sparkar och slår och jag räknar till fjorton.
Jag skäller och skriker och är ganska hemsk.
Och kan inte sluta förrn jag fått medicinen.
Sen kysser jag dig på näsan och sen en gång till.
För allt måste ske vid rätt tid, och när Touretten vill.
Men i morgon skall jag försöka, då ska jag va snäll!
Bädda min säng? Borsta tänderna? Klart jag vill.
Jag ska bli så duktig, bara vänta och se!
Jag ska se till att alla får va´ i fred.
Inte reta brorsan, utan leka fint och stillsamt.
Sitta fint i bänken ända tills skolklockan ringer.
Inte bråka, inte sparka, inte slå och inte knuffa.
Inga flera busfasoner.
Nej, jag lovar dig att bli en alldeles vanlig pojke.
Hjälp mig, mamma! Dig kan jag be!
Den vanliga pojken kan väl du se?
Hjälp mig att visa upp honom för alla andra.
Hjälp mig att visa att under Tourette,
Finns en bra pojke som ej har det lätt!
(Ryan Hughes, Tolkad av Alvhild Björnestad i tidskriften 2-rette, nr 5/94 )
torsdag 7 oktober 2010
Kallt, men ännu ingen vinter
Har som sagt fulla dagar just nu. Klassen som jag är i är ute mycket och jag fryser rumpan av mig dagarna i ändan. Eftersom jag är och förblir en fryslort så hjälper inte kläder, jag fryser mentalt och då kommer det inifrån. Mina fingrar blir fiskpinnar på tre sekunder och går sen inte att få igång på evigheter och detta TROTS tjocka vantar. Det är långt ifrån vinter än och jag måste säga att jag fnular lite oroligt över hur det ska bli då… Har ju redan nu ena vinterjackan på mig (dock ej den nya supersnygga blå…).
Har konstaterat att det måste bli vintersko inköp till barnen snart också eftersom samtliga älgat iväg i fotstorleken under året som gått. Ja, konstigt vore det väl annars!?
Men KUL är det fortfarande och att arbeta med barn är och förblir världens roligaste jobb!!! Vi har en liten kille som inte kan säga S i klassen och idag ville han spela fotboll trots att det varit väldigt ”tjafsigt” på fotbollsplanen på sistone. Till slut bestämdes det att man skulle ta en fotbolls time- out, så att allt fick lugna sig. Men nu kom han alltså och frågade på sitt gulligaste sätt om de inte kunde få spela ändå. När svaret från fröken blev ”ja” lyser hela killen upp springer mot bollförrådet, vänder sig om i farten och ropar ”Du är bätt!!! (du är bäst). Gissa om vi fröknar bara log?!
Alla barnen i denna familj är *peppar, peppar* friska vilket känns bra. Lillprins har med sig pappa på dagis och idag lämnade pappa vid lunch och… det gick hur bra som helst, inga tårar alls! Tror helt och fullt på den ”snälla” metoden, där man lyssnar till det barnet förmedlar och agerar där efter och tar lämnandet en liten bit i taget och förbereder mycket. Hittills har det gått jättebra och jag hoppas att det håller i sig. Är så himla glad och stolt över att vi stod på oss som ”Mes- föräldrar” för i slut ändan vinner både lillprins, vi och dagis på det! Det är jag 100% övertygad om!
I helgen blir det studier med stort S för min del. Ska göra mina 20 förberedande timmar inför Ex arbetet. Dessa ska vara inlämnade nästa fredag, så det är på tiden liksom… Måste ju få till det bra och argumentera för min sak så Ex arbetes området blir godkänt. Skulle kännas SUPERSUGIGT om det blev avslag! Men jag är och förblir optimist och eftersom jag tycker att det är så klockrent, så borde forskarteamet på Högskolan också göra det – eller hur?! =D
Idag är det regn ute och i detta hus behöver man varken titta ut eller se väderprognoser, det är bara till att studera katternas beteende. Idag var det ”mycket tveksam utgång” med ”übersnabb ingång” och sedan horisontalläge i soffan resten av dagen = regn! Ja, det är mysiga små hårbollar vi har här hemma!
Hittade detta vykort i postlådan idag:
Det var från min man, han är bra go han...
Dagens låt: Mozella; Freezing (bara på grund av att jag fryser på skolan och INGENTING annat ;)http://www.youtube.com/watch?v=t3bbiUmw1gE
Men KUL är det fortfarande och att arbeta med barn är och förblir världens roligaste jobb!!! Vi har en liten kille som inte kan säga S i klassen och idag ville han spela fotboll trots att det varit väldigt ”tjafsigt” på fotbollsplanen på sistone. Till slut bestämdes det att man skulle ta en fotbolls time- out, så att allt fick lugna sig. Men nu kom han alltså och frågade på sitt gulligaste sätt om de inte kunde få spela ändå. När svaret från fröken blev ”ja” lyser hela killen upp springer mot bollförrådet, vänder sig om i farten och ropar ”Du är bätt!!! (du är bäst). Gissa om vi fröknar bara log?!
Alla barnen i denna familj är *peppar, peppar* friska vilket känns bra. Lillprins har med sig pappa på dagis och idag lämnade pappa vid lunch och… det gick hur bra som helst, inga tårar alls! Tror helt och fullt på den ”snälla” metoden, där man lyssnar till det barnet förmedlar och agerar där efter och tar lämnandet en liten bit i taget och förbereder mycket. Hittills har det gått jättebra och jag hoppas att det håller i sig. Är så himla glad och stolt över att vi stod på oss som ”Mes- föräldrar” för i slut ändan vinner både lillprins, vi och dagis på det! Det är jag 100% övertygad om!
I helgen blir det studier med stort S för min del. Ska göra mina 20 förberedande timmar inför Ex arbetet. Dessa ska vara inlämnade nästa fredag, så det är på tiden liksom… Måste ju få till det bra och argumentera för min sak så Ex arbetes området blir godkänt. Skulle kännas SUPERSUGIGT om det blev avslag! Men jag är och förblir optimist och eftersom jag tycker att det är så klockrent, så borde forskarteamet på Högskolan också göra det – eller hur?! =D
Idag är det regn ute och i detta hus behöver man varken titta ut eller se väderprognoser, det är bara till att studera katternas beteende. Idag var det ”mycket tveksam utgång” med ”übersnabb ingång” och sedan horisontalläge i soffan resten av dagen = regn! Ja, det är mysiga små hårbollar vi har här hemma!
Hittade detta vykort i postlådan idag:
Dagens låt: Mozella; Freezing (bara på grund av att jag fryser på skolan och INGENTING annat ;)http://www.youtube.com/watch?v=t3bbiUmw1gE
söndag 3 oktober 2010
Söndags update :)
Intensiva dagar gör att bloggen förbises en del tyvärr. Men det kommer att bli bättre hoppas jag.
Dagarna som gått har det varit diskussioner med dagis som slutligen gick med på att vi får vara med och trygga upp Lillprins på dagis och slipper den hårda ”gråt och skrik” metoden. Kan fortfarande inte riktigt förstå varför man som förälder måste argumentera sig till det och hävda sig bestämt för att få igenom det. Att ”gråt och skrik” metoden är ett första handsval är och förblir ett pedagogiskt mysterium för mig. Borde man inte prova alla ”snälla” metoder först och ha den tidigare nämnda som sista utväg?! Känns i vilket fall som helst superskönt att vi fått igenom det vi ville och magkänslan inför det är 100 % rätt. Lillprins gick GLAD till dagis för första gången på länge i fredags när pappa skulle vara med =D
Att dagen får börja positivt måste ju vara en grundsten i att barnet upplever dagis som positivt och roligt, eller hur?! Men, ja… jag vet att man genom att hävda sin rätt till en annan metod också trampar alla andra föräldrar på tårna som mer eller mindra motvilligt gått med på ”gråt och skrik” metoden. Hoppas ändå att vi blir fler som sätter ner foten och ifrågasätter den framöver!
Igår var jag och Sessan och hälsade på en av sessans bästa kompisar som flyttade härifrån för några år sedan. Hon bor i en jättehärlig familj och det är så kul att se att de trots att de inte setts på jättelänge, bara hittar tillbaka till varandra ändå och det är som att ingen tid förflutit alls. Känns varmt i hjärtetrakten ;)
Mamman i familjen föder dessutom upp underbara Sibiriska katter och en av dem har färgen ”blå” och den är den vackraste katt jag sett. Jag såg henne när hon var 5 veckor också och gissa om det var ett sjukt sött litet nystan!? Drömmen är att skaffa en blå ”Sibbe” längre fram, men till dess får jag njuta av att titta på deras underbara katter och kattungar som dyker upp emellanåt. En helt fantastisk kattras med mycket karaktär och integritet och Monica är väldigt duktig och seriös som uppfödare och jag lär mig massor vid varje besök hos dem :) Hennes man är också jättetrevlig och det blir många roliga och intressanta pratstunder med glada skratt. Tack återigen för en trevlig dag hos er! Vill ni se de fantastiska katterna så finns hennes hemsida länkad här på vänster sida i bloggen.
Idag ska jag göra färdigt mitt projekt till förskoleklassen. Det är början på ett temaarbete som jag ska hålla i där. Ni får se bilder när jag är färdig ;)
Dagens låt: Brad Paisley; Find yourself http://www.youtube.com/watch?v=XxXY2-44bCs
Dagarna som gått har det varit diskussioner med dagis som slutligen gick med på att vi får vara med och trygga upp Lillprins på dagis och slipper den hårda ”gråt och skrik” metoden. Kan fortfarande inte riktigt förstå varför man som förälder måste argumentera sig till det och hävda sig bestämt för att få igenom det. Att ”gråt och skrik” metoden är ett första handsval är och förblir ett pedagogiskt mysterium för mig. Borde man inte prova alla ”snälla” metoder först och ha den tidigare nämnda som sista utväg?! Känns i vilket fall som helst superskönt att vi fått igenom det vi ville och magkänslan inför det är 100 % rätt. Lillprins gick GLAD till dagis för första gången på länge i fredags när pappa skulle vara med =D
Att dagen får börja positivt måste ju vara en grundsten i att barnet upplever dagis som positivt och roligt, eller hur?! Men, ja… jag vet att man genom att hävda sin rätt till en annan metod också trampar alla andra föräldrar på tårna som mer eller mindra motvilligt gått med på ”gråt och skrik” metoden. Hoppas ändå att vi blir fler som sätter ner foten och ifrågasätter den framöver!
Igår var jag och Sessan och hälsade på en av sessans bästa kompisar som flyttade härifrån för några år sedan. Hon bor i en jättehärlig familj och det är så kul att se att de trots att de inte setts på jättelänge, bara hittar tillbaka till varandra ändå och det är som att ingen tid förflutit alls. Känns varmt i hjärtetrakten ;)
Mamman i familjen föder dessutom upp underbara Sibiriska katter och en av dem har färgen ”blå” och den är den vackraste katt jag sett. Jag såg henne när hon var 5 veckor också och gissa om det var ett sjukt sött litet nystan!? Drömmen är att skaffa en blå ”Sibbe” längre fram, men till dess får jag njuta av att titta på deras underbara katter och kattungar som dyker upp emellanåt. En helt fantastisk kattras med mycket karaktär och integritet och Monica är väldigt duktig och seriös som uppfödare och jag lär mig massor vid varje besök hos dem :) Hennes man är också jättetrevlig och det blir många roliga och intressanta pratstunder med glada skratt. Tack återigen för en trevlig dag hos er! Vill ni se de fantastiska katterna så finns hennes hemsida länkad här på vänster sida i bloggen.
Idag ska jag göra färdigt mitt projekt till förskoleklassen. Det är början på ett temaarbete som jag ska hålla i där. Ni får se bilder när jag är färdig ;)
Dagens låt: Brad Paisley; Find yourself http://www.youtube.com/watch?v=XxXY2-44bCs
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
