Har ju en rätt tung period i livet just nu med all stress
över Sessans pappas knepiga ageranden. Eller ja, det är nog mer Sessans pappas
19 åriga flickväns ageranden… Hur som helst så är inte situationen optimal och
framför allt inte för Sessan. Tyvärr så förstår inte hennes pappa och sambo hur
stressande det är för Sessan, utan de ligger på som bara den. Jag/vi försöker
parera och skydda, men hur än vi gör kan vi inte skydda till 100%.
Igår var en riktig pissdag! Försökte sköta jobbet så gott
det bara gick, men hade ett möte inbokat som krävde min yttersta kompetens och
att jag var 100% i fokus. Kände redan på morgonen att detta blir inte bra. 30
minuter innan mötet meddelas att det är inställt! Där och då kändes det
verkligen som att man blivit bönhörd!!!
Min kollega tog med mig på en arbetslunch och sedan
avslutade vi dagen (efter arbetstid) med att shoppa lite. Jag var inte alls på
humör, men bemöttes med ideligen trevliga leenden och männsikor som verkligen
ansträngde sig för att vara just trevliga?!
Väl hemma så hör plötsligt en person av sig via sms som jag
inte pratat med på typ 6 eller 7 år, vilket gav ett roligt och välbehövligt
tankeavbrott i min tunga dag. Han hade scrollat förbi mitt namn i telefonlistan
i sin mobil och sedan sett en bok med ”mitt” namn på och tyckte att
synkronisiteten i det hela gjorde att han borde nog höra av sig?!
Idag har Sessan ideligen varit i kontakt med pappans sambo via
sin mobil och varit ganska rejält stressad. Hon djupandas och säger att hon mår
illa. Själv förstår hon ju inte att det handlar om inre stress. Visste själv
varken ut eller in om hur jag skulle kunna hjälpa henne, att ta mobilen ligger
nära till hands (ni vet inte hur många gånger jag sett bilden av denna djä-la
mobil på botten av sjön för mitt inre öga), men när hon själv inte förstår
varför så blir det ju bara att spela pappas sambo i händerna genom att jag blir
den som är ”elak”. Ni fattar inte hur jobbigt och psykiskt stressande detta är…
Hur som helst, från ingenstans kommer hennes bästa kompis här i byn gåendes och
*vips* är telefonen glömd, andningen normal och illamåendet som bortblåst.
Vi har funderat länge på att när vår underbara hund går bort
så blir han svår att ersätta och att vi skulle vara utan hund är otänkbart! Vi
bor lite avsides och i och med att min man jobbar borta dagar på raken så är en
vaktig hund en stor del av tryggheten i hemmet. Vår hund är helt unik och
kommer från unika linjer i denna ras. Ett tag var vi inne på att hitta en bra
tik och låta honom bli pappa, för att säkra en ny hund från samma bra linje,
men det blev inte av. Nu är han 9 år gammal och fortfarande pigg och kry och
med full fart på. Om 2 år är det inte säkert att han är lika pigg och då är det
inte läge att stoppa in en valp i familjen. Tidsfristen för det är kort, annars
blir det att vänta tills vår hund är borta. Det som är dumt med det är att vår
hund är världens bästa på att fostra valpar till trygga, balanserade hundar, i
och med att han själv är det. Därav önskade vi tidigt att han skulle få vara
med om det. Jag har till och från tittat på olika uppfödare och kullar, men
inte hittat en enda som känts ”rätt”. Har t.om tittat i Danmark, där hans linje
delvis kommer ifrån. För att skingra tankarna på jobbet igår satt jag och snurrade
på uppfödare som jag gjort 100 tals ggr förut och plötsligt! DÄR fanns den, den
ultimata kombinationen, men helt ”rätt” linjer och en pappa som dessutom på
pricken var lik den hund vi har! Nu suger vi på tanken en stund, men kan inte
vänta för länge, för det finns med garanti fler som har koll på denna bra
linje. Sen är det ändå upp till uppfödaren att bestämma vem han vill sälja
till, det handlar ju aldrig om ”först till kvarn”, men när valparna väl är
födda, brukar man ganska snart få veta om man blev vald som köpare eller inte.
Många små saker som bara blivit SÅ rätt när man som mest
behöver det. Tillfälligheter eller? Vem vet, kanske är man bara mer mottaglig
för att se dem när man inte mår bra… Hur som helst så är de välbehövliga
energigivande händelser i en tuff tillvaro. Tar tacksamt emot fler :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar