Kanske lite mindre *suck*

Har nu pratat med personen ifråga, kände att JAG behövde det. Personen hade inte riktigt förstått hur fel dennes agerande blev, men förstod väl kanske aningen lite bättre efter vårt samtal, tror jag...

Jag ville för min egen skull få säga att jag blev väldigt besviken och förklara varför. Annars hade det liksom blivit akward när vi sågs nästa gång, kanske det blir ändå?! Personligen hade jag aldrig agerat som personen gjorde, men vi är alla olika. Känns fortfarande ganska rejält *SUCK*, men det känns ändå bättre nu när jag fått tala om hur jag upplevde det hela. Men trött blir man, så himla onödigt. Blir fysiskt trött av allt detta psykiska och emigrera med familjen till någon avlägsen atoll i Stilla Havet känns trots allt lite lockande :) Lite tur i oturen så bestämde Filosofen att han inte ville träna fotboll i monsunregn och sessan har känt sig trött och hängig sen igår, så hon ville också hoppa sin cheerleeding. Hoppsan så belv det en lugn hemmakväll istället. Ibland faller tillvaron på plats utan att man ber om det.

Noterade nu på eftermiddagen att samtliga av mina barn blir mer lik mig. Jag gillar inte våfflor! Går att peta i sig, men max EN och med bara socker på i så fall. Inget jag föredrar eller skulle välja om jag fick bestämma. För barnens skull och på Klokers begäran gräddade jag våfflor idag. Utfall: Lillprins åt en halv, Filosofen tre fjärdedelar av en och sessan nästan en. *ching-ching* snart kan vi stryka denna rätt från den adliga menyn ;)

Mina kollegor har nu bestämt att det är matlåda som gäller 4 dagar i veckan. Jo, jag säger *SUCK* om det med! Not my cup of tea!!! Nu finns det ju tack och lov gott om ställen som man kan köpa med sig mat ifrån, så det löser sig. Vill ju vara kollegial och luncha med mina kollegor, men att stå hemma och fixa matlådor, eller att äta "samma sak som igår" lockar inte särskilt mycket. Dessutom är jag en 100% lunchätare. Äter oftast ingen middag, är liksom inte hungrig då (vilket egentligen gör att "samma sak som igår argumentet" faller lite). Men mitt på dan är jag utsvulten, så då kan man ju faktiskt få kosta på sig att vara lite "kräsen". Men, fredagar har de valt att kompromissa, så då blir det INTE matlåda *halleluja*.

Har under sommaren börjat använda nagellack. Har aldrig gillat det förut, men har hittat en jättefin ljus, ljust rosa nyans som är kanoooon. Lät sessan välja nagellack åt mig i slutet på förra veckan varpå hon kommer med ett ljusgult metallic, som såg okej ut i flaskan. Jag målade på det inne i sovrummet - lite halvdunkelt ljus- innan jag gick och la mig. Stressade runt som en tok på morgonen utan att notera det så mycket, men när jag kom till jobbet... Såg ut som en döing om fingrarna. Helt wierd nyans och jag tackade min lyckliga lilla stjärna för att jag inte hade några vikitga möten den dan! Nu är det vanliga ljusrosa tillbaka igen och ordningen på fingrarna är återställd! Min kollega låter bara sin dotter välja nagellack till tånaglarna, nu förstår jag varför :)

Kloker har ju sitt största intresse i Lajv, där hon spelar Alv. Nu skulle hon ge sig på att sy en alvklänning, utan några egentliga sykunskaper och inga som helst kunskaper om mönster tillskärning och annat. Nej, hon  måttade på eget bevåg och klippte och grejade och jag tänkte bara "Undrar var det där ska sluta". Lite som den där sagan med rocken som till sist inte ens bidde en tumvante. Hon har sytt och sytt på min mammas GAMLA symaskin (den som jag aldrig kunnat med). Och så plötsligt, likt mössen i Askungesagan, så står hon där i en alldeles fantastisk alvklänning!!! Jag är helt förundrad. Hur fin som helst och dessutom sitter den helt perfekt på henne, figussydd och allt. Snacka om att ha dolda talanger!!! KUL!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Ni får nöja er med samma låt, det är ju trots allt samma dag ;)