Här har det varit bråda dagar minsann. Alla hjärtans dag blev en riktig ”hit” på flera håll. Min lilla förskoleklass hoppade ur byxorna av lycka för marängerna som levererades i denna förpackning:
Sessans klass och Butters klass skickade bägge med hälsningar om de goda marängerna.
Här hemma blev det familjens favvo mat med Tom kan gai soppa med varma vitlöksbröd och chokladmousse med hjärtanmaränger till efterrätt. En lyckad dag med många personer som fick lite extra glädje och omtanke :)
Till och med gammelkatten, som fyllde år dagen till ära, fick äntligen upp sin kattmöbel och DET var ingen lätt historia. Det var fler delar än de som fanns på både bilden och beskrivningen och vissa delar fanns inte alls. Men jag gav mig f -n på att nu skulle den upp (orkade inte krångla mer med företaget i Tyskland) och skruvade för glatta livet. Därav är den lite "sned" på ett ställe, men den är hur stadig som helst och katterna bryr sig inte om det estetiska ;)
Givetvis är det ”Queen of Sheeba”,vår Brittiska korthår, som lagt beslag på möbeln och ligger där och spänner ögonen i den katt som har fräckheten at våga närma sig… Ja, ja, det löser sig nog. Som det verkar har hon valt ut en av "hängmattorna/ håvarna" som favorit och går numer med på att de andra är på möbeln fast inte på "hennes" plats :)
Har pratat mängder med Tigrinja dessa dagar. Den lilla killen vi hade som inte sagt egentligen någonting sedan han kom, blommade upp som bara den och bubblar nu på för glatta livet: ” Cilla, Cilla, Tigrinja” och så pekar han på något och säger vad det heter på Tigrinja och jag säger efter och berättar sedan vad det heter på svenska och han säger efter. Hur kul som helst!!! De andra barnen är nästan lite avundsjuka *skrattar*
Men Nordkurdiskan har det inte varit lika enkelt för flickan det gäller är VÄLDIGT blyg och även om hon tyr sig mest till mig och är min ”lilla skugga” hela dagarna, så vill hon helst inte prata alls. Men den där Mohammed och Berget ger sig inte i första taget. Idag tog jag kontakt med en av eleverna i asylklassen som är från samma land, men som nu kan en hel del svenska och förstår det mesta av vad man säger. Jag frågade honom om han ville hjälpa mig att göra en liten ordlista så att jag kan prata med flickan och FRAMFÖRALLT uttala det RÄTT! Kurdiska ÄR svårt, det är massa diftonger och annat överallt och betoningarna ligger inte där man tror och de har bitvis andra ljud för bokstavskombinationer än de vi har. Behöver således ett PROFFS (och i detta fall blev det en härligt glad kille på 14 år).
Jag pratade även med Asylklassens lärare och frågade om det var okej för honom att jag fick låna hans elev till det. Han blev bara hur glad som helst över att någon ville göra detta och tog sig tid för det, för han ansåg att det var SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ viktigt i att kunna skapa en relation till dessa barn. Han bjöd således in mig till klassen och ville gärna att jag skulle stanna och vara med ett tag. Han ville dessutom att jag skulle prata lite på Tigrinja, så nu blir det upp till bevis. Förutom att rabbla en massa färger, enstaka ord (som skolord, djur, saker och annat), räkna och veckodagar så kan jag nu säga: Hej, jag heter Cilla och jag tycker om glass! Cilla har en blå bil. Det låter typ så här:
” Kame! Chimej Cilla. Ana askrim däli! Cilla mekina semaja wi”
De ni! Och mer av den varan kommer det att bli, det är som sagt HUR KUL SOM HELST!!! Och barnen tycker att det är lika roligt som jag och idag fick jag även hjälp av en av pojkarnas mamma att översätta lite fraser. Här engageras fler och fler minsann :) Jag skulle verkligen ÄLSKA att få arbeta med dessa barn längre fram!!!
Småpojkarna har varit hemma från dagis i två dagar nu på grund av halsont. Pappan är således hemma och ”vabbar” för jag vet inte vilken gång på raken. Men han är bra han, min man, för han gör det med glädje eftersom jag måste göra ett visst antal dagar på praktiken och att ”vabba” är inte godkänt utan de dagarna måste tas igen vid ett senare tillfälle. Det är ju bara det att denna termin är det stor brist på ”tillfällen” så det gäller att vara där när man ska.
Mitt examensarbetes ämne är nu fastställt och jag ska skriva om ” Föräldrars talutrymme i skolan”. Det är något som jag tycker är intressant och som jag tycker diskuteras alldeles för lite. Fler föräldrar i skolan tycker jag!!! Vi som lärare måste bjuda till och visa ett intresse för föräldrar är en oerhört viktig men ofta bortglömd resurs… Jag hade gärna skrivit om något som berör de asylsökande barnens och föräldrarnas relation till skolan, men då hade jag behövt sätta mig in i ett helt nytt ämne och sånt tar tiiiiiiid. Meningen med fördupningsarbetet i PG II var just att börja läsa sig in i det område man ska ha på Ex arbetet. Det blir nog bra det med!
Längtar som bara den efter lite vår nu! Vi hade egentligen en Friluftsdag inplanerad idag, men den blev (som tur var för frusna Cilla) inställd på grund av kylan. Nu är den planerad tills början på Mars istället. Hoppas på lite värmande sol vid det tillfället!
Dagens låt: Michael Jackson; Black or white http://www.youtube.com/watch?v=bBAiZcNWecw
Dagens låt:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar