N E J, visst stavas det så?

Okej, jag erkänner…jag har svårt att säga nej! Inte till vad som helst förstås, men alltid när det handlar om de där ”du eller ingen” situationerna så kan jag bara inte säga nej. Självklart VET jag att det inte handlar om ”mig eller ingen” självklart finns det andra lösningar, men jag är ju optimist och framförallt TIDSOPTIMIST!

Den frånvarande mannen gör ju att dygnets timmar minskat radikalt och egen tid (eller vad det nu hette) finns inte överhuvudtaget. Men ändå… så SJÄLVKLART tar jag på mig att fixa något till fröknarna till skolavslutningen när en mamma så gulligt frågar. Hon jobbar tyvärr mer än heltid denna vecka av förklarliga skäl då hon är frisör och har själv ingen som helst möjlighet att lösa problemet.

Vi har nyligen fått höra någon konstig regel om att man på denna skola inte FÅR köpa något till fröknarna men att man gärna får gå ihop och köpa något till skolan som helhet. SKITLÖJLIGT!!! Dessutom var det någon förälder som gnällde som bara den förra året på allt och allting runt detta inköp och då var det inte ens den föräldern som var ansvarig (och ville antagligen inte vara det heller). Flera av föräldrarna betalade inte heller, svagt… Hur som helst så är vi 3 föräldrar som helt enkelt bara bestämde rakt av och då valde vi att köpa en frukt eller bärbuske som man kan plantera på skolan. Amerikanska blåbär kom på tal och vi har själva köpt 2 av dessa underbara buskar på Coop i den stora staden 4-5 mil härifrån.

Sagt och gjort, släpper sessan på skolan och kör till den stora staden och Coop. Men… där bygger man om och har valt att lägga ner trädgårdsavdelningen tillfälligt *suck*. Kör till en handelsträdgård som jag varit på något år tidigare, men där ligger numer en jordankarfirma *supersuck*. Hittar någon att fråga som förklarar att handelsträdgården numer flyttat ut på landet och ger en vägbeskrivning till det område varifrån det ska vara skyltat. Kör i tid och evighet och kommer tillslut till det område hon beskrivit men inte en skyltdj..el så långt ögat kan se. *superduperultra suck* Spöregnet gör att alla potentiellt frågningsbara personer lyser med sin 100 procentiga frånvaro. Funderar allvarligt på att gräva upp nån av buskarna i villaområdet jag virrar runt i, men beslutar mig klokt nog (mogen som jag är) för att köra tillbaks till utgångsläget. Jag hämtar sessan efter skolan och kör ut på landet vid den lilla staden och till Handelsträdgården där. Några fula ynka blåbärsplantor finns det men de är så taniga att det vore en kränkning att ge dem till fröknarna (läs skolan *morr*). *superduper ultra i kvadrat suck*

Åker därifrån med ett Bigarråträd istället, trots att det blir dyrare än det vi samlat till och trots att många antagligen inte kommer att betala alls. Skiter i vilket, vill bara blir klar någon gång! Sessan surar och vill absolut ha ett mjukisdjursträd , så vi köper 4 mjukisdjur att sätta i trädet i brist på mogna bigarråer. En kanin, en ko, en krokodil och en skunk… Blir lite orolig över hur sessan uppfattat sina fröknar egentligen, men när hon sekunden senare säger att skunken är sötast så blir jag lugn. Hoppas nu bara att de 4 fröknarna tar det med samma lugn… (de kommer att slåss om att få vara kaninen!)

Väl hemma så har småbuset till Aussiens stora förtret kört en favorit i repris:
Ännu en dag i mammans liv…

Avslutade dagen med en kopp te hos Granntomte mannen och hans fru. När granntomte mannen reser sig upp och lämnar bordet får han syn på ett avklippt jeans byxben och säger då till sin fru: ”Detta får du inte slänga för det ska jag ha när JAG lagar byxor…” Jag kan lova att den kommentaren skulle jag ALDRIG få höra av min man. Det är troligare att han helt plötsligt börjar prata flytande japanska eller nåt. Tja, man slutar aldrig förvånas över granntomtemannens färdigheter!

Dagens låt: Ann- Christine Bärnsten; Ska vi plocka körsbär http://www.youtube.com/watch?v=gVSKKsQ_xzw