"Det finns ingen värdighet i att vara överlägsen någon annan. Sann värdighet ligger i att vara överlägsen sitt tidigare jag"
Så sant liksom :)
Tyvärr har jag träffat på dessa människor som alltid försöker att övervinna någon annan och den andra är oftast inte ens medveten om denna "tävling". Allt som oftast handlar det ju om att den andra personen har väldigt dålig självkänsla, men väljer denna strategi för att upphöja sig själv.
Något av det värsta jag vet är att bli medveten om att någon inte alls är så som man trott, i negativ mening. Den där vännen, som man anförtrott sig åt, delat skratt och tårar med, som man kände 100 % förtroende för. Plötsligt slår det ner som en bomb i ens medvetande, att den personen inte alls var ens i närheten av den bild du hade.
Oftast kommer dessa sanningar inte alls som överraskningar för din övriga omvärld, de har sett dessa indikationer sedan länge och försökt göra dig medveten om dem, men trogen som du är har du vägrat lyssna.
Jag hade en sådan vän och jag är en öppen person som alltid väljer att inte lyssna på andras åsikter, utan vill själv bilda mig en egen uppfattning om människor. Ofta har detta lett till helt fantastiska vänskaper, som fortfarande finns kvar i mitt liv, men i detta fall hade det varit bättre att lyssna på alla dem som varnade mig redan från första början.
Man blir så himla besviken, allt det där som var så bra blev i ett trollslag osant och därför ingenting värt. Jag valde att försöka reda ut det, men det blev bara nya osanningar och lögner och dessutom lögner om mina nära och kära. Nej, när det kommer till min familj, så blir jag till en tiger, DÄR går gränsen och personen ifråga är inte längre välkommen att vara en del av mitt liv.
Egentligen tycker jag synd om henne. Att ha ett så fattigt liv att man måste ljuga och hitta på för att förgylla tillvaron och på så sätt försöka släta över sin egen extremt dåliga självkänsla. Fast egentligen är det nog mer än så, men det vill jag inte gå in på här…
Saken är den, sen hon försvann ur mitt liv har jag mått så mycket bättre och haft många färre intriger i mitt liv och med facit i hand så förstår jag varför. Trots sin till synes goda intention, så fick hon mig att må dåligt över olika saker och hon råkade alltid nämna olika saker som andra tyckte, tänkte och sa om mig och som jag aldrig kunde förstå var de fått ifrån. Personer som jag antingen inte kände eller personer som jag aldrig gjort något eller själv haft en åsikt om. Och det var alltid bara negativa saker. Nu i efterhand tror jag inget utav dessa saker var sant och nu är det väl jag som är ”boven i dramat” i hennes intrigskapande. Hon är en sån där person som lever och när sig på andras olycka och på att skapa intriger, allt för att må bättre själv, som sagt tragiskt men svårt att genomskåda. Fast pusselbitarna faller ju på plats när sanningen uppdagas och lugnet infinner sig trots att man samtidigt känner sig grundlurad!
Men, det hon numer säger får stå för henne, det säger mer om henne än om mig! Det har det alltid gjort...
Själv har jag verkligen tagit till mig en sak som en väldigt underbar och klok person brukar säga: Man ska bara samla på BRA vänner!!! Hellre 1 riktigt bra än 15 halvtaskiga :) Och så är det, i mitt liv finns nu bara riktigt BRA vänner och de är guld värda!
Och något av det häftigaste och bästa som finns är väl att upptäcka den raka motsatsen till det jag just beskrev: att den där personen du egentligen inte gillade visade sig vara en riktig pärla :)
Dagens låt: Boyzone; A Picture of you http://www.youtube.com/watch?v=pOIPVAGiRFE
1 kommentar:
Har vi inte alla haft dessa osunda individer i våra liv och det är precis så som du säger att man mår så mycket bättre när sanningen uppdagas och man kan få bort dessa parasiter ur sitt liv även om det är jobbigt och ledsamt att inse att saker inte är så som man trodde! Ja livet är verkligen för kort för att vara något annat än lycklig och glad och att bara omge sig av bra,ärliga och underbara vänner.
Hälsningar Jennie
Skicka en kommentar