Så skulle man kunna sammanfatta situationen fram till nu.
Gårdagen bjöd på strömavbrott i omgångar. De små korta är ju liksom helt okej, men de där timmes långa rackarna blir ju lite tradiga mot slutet även om de är mysiga till att börja med. Allt blir ju så där charmigt primitivt för en stund med alla levande ljus.
Snön yr runt i vindarna och driver inte bara runt den nya snön som kommer utan även den gamla. Skotta blir verkligen att ”spotta i motvind” :) Efter 15 minuter är det överblåst med snö igen. Vi väntar tills imorgon och att vinden förhoppningsvis mojnat.
Vi är för stunden en väldigt liten familj. Eller tja, en ”normal stor” familj egentligen, mamma, pappa och 2 barn. Skitkonstigt känns det faktiskt, men lite mysigt samtidigt… Trötter är i Göteborg, Butter hos en kompis men åker vidare bort på event i tre dagar imorgon, Kloker är med sin pappa i 2 dagar och sessan är i Norge. Tjolahopp så tomt det blev med ”bara” Lillprins och Filosofen hemma… Är det så här det känns att bara ha 2 barn?! Men jag skulle inte byta för nåt i hela världen, älskar att ha ”fullt hus” och vi har så himla härliga barn så vi har ingenting att klaga över. Småsörjer redan att 17 åringarna tar studenten om 1,5 år och kanske vill vidare ut i världen efter det… Ja, ja, man ska se det som ett lyckande och ja, redo för världen det är de, vi har rustat dem väl! Det blir bara till att klippa navelsträngen och låta dem åka *snyft* Tur att vi har några som behöver oss ett bra tag till :)
Dagens låt: Till er som genomlever årsdagen av Tsunamin. Hade velat haft den i Peter Jöbacks version, men denna är helt okej, fast videon är skakig, så blunda och lyssna istället... Viskar en bön; Amy Diamond http://www.youtube.com/watch?v=ySWD93GPP_M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar