Dagens låt:

söndag 30 maj 2010

En riktig skräckis...

Hade en sån där skräckis i natt som man helst inte vill uppleva. Nu gick det hela väldigt bra, men det hade ju kunnat sluta annorlunda *hurvel*

Butter var ute med kompisar på en stads festival i en närliggande stad och ja, och helt nyktra skulle de väl inte vara. Vi har en väldigt bra relation till våra 18 års grabbar, så vi vet var de är och vad de ska göra. Regeln är alltid; RING HEM om det är något så kommer vi och hämtar er bums!

Klockan var väl strax efter kl. 01 när hemtelefonen ringde och jag kastade mig upp. I andra ändan hördes en väldigt konstig Butter, fåordig och ganska ”borta”. Trots att hjärtat satt i halsgropen lyckades jag få ur honom var han var och satte mig i bilen på väg dit. Som tur var hade världens bästa mormor varit här under dagen och beslutat sig för att sova kvar, så småprinsarna kunde gott snusa vidare (sessan var hos en kompis på sleep- over).

När jag närmade mig platsen ringde jag upp Butter på mobilen men fick inget svar *skräck*. Cirklade platsen och fick sedan se i vänster ögonvrå en kille som satt ihop kurad och ”sov” alldeles för sig själv i mörkret; Butter! Slängde mig ur bilen och fram till honom, fick skaka på honom för att få kontakt och sedan leda honom till bilen. Han berättade att han inte druckit något konstigt, bara öl och cider, men ordentligt påverkad var han. Ringde mannen och överlade och beslöt mig för att åka hem. Min mor (dvs. husets mormor) är Akutsjuksköterska och har så varit hela sitt liv fram till pensionen, så jag kände mig trygg med att hon hade kollen om det skulle vara något.

Väl hemma mådde han ”rätt okej” och lullade i säng.

Idag när han vaknade hade jag varit och handlat kläder åt honom. Saker han velat ha länge och som han själv inte velat lägga så mycket pengar på. Detta för att vi tror inte på bestraffningar och killen gjorde helt rätt till 100%, han ringde hem och det är jag så in i bomben tacksam för och DET ska belönas i mängder!!!

Men nu hade han jätteont i handen som var rejält svullen och under hårfästet hade han ett stort sår och även höften var blå och skrapad. Mormor trodde att något mellanben i handen var brutet och eftermiddagen har spenderats på akuten. Läkaren frågade flera gånger om han slagit i huvudet, men det hade han inget minne av. Mycket riktigt så hade mormor rätt. Tydligen är det lite tricky med just mellanhandsben, för han ska röntgas på nytt om en vecka och ligger det inte bra då så blir det operation.

Nu på eftermiddagen fick han även tag på sina kompisar som han varit där med. Dessa är inte de han umgås mest med, men det är kompisar sedan länge och vad vi alla trodde var pålitliga. Nu var vi väldigt fundersamma till det. Regel nummer ett har alltid varit att de håller reda på varandra när de är ute och ser till att ingen försvinner eller mår dåligt. När jag hämtade Butter var han helt ensam…

Hur som helst så kom svaret; Butter skulle springa ikapp de andra och hade då trampat på en flaska som låg slängd och smällt omkull och slagit i huvudet. De andra såg när han föll och blev självklart bekymrade, men Butter hade hävdat att han var okej. Men sen hade han helt plötsligt bara försvunnit. De andra hade letat efter honom högt och lågt men inte hittat honom och därför antagit att han åkt hem. FEL att anta enligt mig, de kan ringa hit och försäkra sig om det tycker jag, men nu gick det ju bra trots allt.

Jag hann ju fundera på både spetsat dricka, hembänt av dålig kvalité, droger mm, mm. Tack och lov får man väl säga att det bara är en hjärnskakning och ett brutet ben i handen. Butter själv minns inget från det han ramlade tills det att han satt i bilen på väg hem. Ändå kunde han ringa mig och berätta var han var någonstans. DET satt i ryggmärgen *pluppen*

Och det är det som jag är absolut gladast över mitt i allt elände, att ”Ring hem” verkligen fungerar och JA det SKA belönas tusen gånger om!!! Mina fina underbara 18 års grabbar, de kan man lita på! *stolt mamma*
Det är nu man ser att man "lyckats" med det man velat, att vi finns där som trygghet och backar upp dem när de prövar sina vingar. "Hem" är dörren till trygghet som alltid står öppen och där man alltid är välkommen oavsett vad...
 
Dagens låt: Gloria Estefan; Reach http://www.youtube.com/watch?v=tr2HEOQGZ8c

Inga kommentarer: