Fobier och hundhuvud

Igår var jag TRÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖTT…

Både psyke och fysik hade någon form av urladdning och jag kände mig som en säck med mjöl hela dagen. Kanske är det sommarens alla projekt som nu börjar ta ut sin lön. Jag låg egentligen större delen av dagen och antingen tittade på tv eller halvsov och familjen hade vett nog att låta mig få vara ifred.

Idag känns det mycket bättre. Mannen fixade röjningen med glans igår, inga trasiga fingrar eller saknade tår, de ni! Eller rättare sagt, tji fick jag som målade fan på väggen helt i onödan… Ja, ja, jag får väl lov att bära hundhuvudet; Sorry love! Har faktiskt gett honom sovmorgon idag, det är väl det minsta jag kan göra.

Idag är det tröksöndag. Regnigt, blåsigt och allmänt suckigt så där generellt. Barnen verkar turligt nog känna sig likadant, så morgonen har hittills varit lugn :)

Sessan har 2 lösa framtänder som hon VÄGRAR att vicka på. Detta har nu medfört att de nya tänderna som kommer under har tryckt fram dessa lösa tänder så att de står rätt ut ur munnen horisontellt. Om de dessutom varit lite bruna och svarta hade hon sett ut som ett litet skogstroll.

Envisare fröken får man leta efter, men vi avvaktar ett tag och ser om de blir lösare av sig självt, annars får vi nog lov att ringa tandläkaren och be om råd. Själv lider jag av dentistofobi (tandläkarskräck) så det blir mannens sak att lösa. Barnens tandläkare har bestämt sagt ifrån att jag ska följa med dem dit eftersom det ”smittar” hur än jag försöker att hålla ihop mig. Jag får hjärtklappning bara av att känna doften från en tandläkarmottagning. Jag är verkligen livrädd och får världens ångest om jag MÅSTE gå dit, vilket jag bara gör om jag har så sjuklig tandvärk att det överväger rädslan eller att jag drabbats av tillfällig sinnesförvirring och det har hittills bara inträffat 1 gång.

När jag var gravid med lillprinsen så drabbades jag av någon konstig graviditetsnyck och fick för mig att gå till tandläkaren 2 veckor innan beräknad förlossning, eftersom jag hade ett litet hål som ilade. Egentligen inte speciellt besvärande, men jag ville vara ”förklok” och rätta till det innan, så jag bara kunde vara hemma och njuta av bebisen sen. Klev över min fobi och ringde och beställde tid.

Efter 2 dagars ångest,sedan hjärtklappning och svettningar i väntrummet och en skräckundersökning konstaterade tandläkaren att tanden behövde rotfyllas *skräck* och med tanke på min dentistofobi så skulle detta göras med en gång, dvs där och då, för annars skulle jag ju med största sannorlikhet inte komma tillbaks alls.

Sagt och gjort, bedövning och procedur tog hur lång tid som helst och jag var absolut sjöblöt och helslut när han var klar, men nu var det gjort, duktiga lilla jag!

Men, DÅ och först DÅ förklarar tandläkaren att han nu bara gjort rent roten och fyllt upp med nåt provisoriskt rengörande klet och att jag skulle tillbaks veckan därpå och göra resten *superduper skräck*

Dagen därpå så värker tanden något så djävulskt och detta sprider sig snabbt till hela vänstersidan av ansiktet. Jag ringer tandläkaren som ”tyvärr” måste meddela att jag är en av de ytterst få som lyckats få en inflammation efter rotfyllningen och som dessutom spritt sig upp i ansiktet. Men, och detta är inget litet MEN, eftersom jag är gravid och så nära förlossningen så kan jag inte äta den bästa inflammationshämmande medicinen utan får någon mesig barnvariant och BRA värktabletter (typ MORFIN) är ju bara att glömma och Panodil 4 ggr / dag är det enda att tillgå. Hjälper inte ett skit kan snabbt konstateras och i nästan en vecka sitter jag upp och försöker sova i soffan, kan inte äta och bara gråter av denna vidriga smärta.

Åter till tandis där bedövningen inte tar helt pga inlammationen, bara att stå ut. Ännu värre smärta i 4 dagar sen klingar det till sist av.

Kan lätt konstatera att jag hellre föder barn än går igenom det en gång till och om jag hade diagnosticerad dentistofobi innan detta så är det garanterat dentistifobi i kvadrat numer! OM jag skulle behöva en ny rotfyllning eller annat ingrepp så får det bli remiss till oralkirurgin på sjukhuset och tunga bedövningsmedel som tangerar sövning som gäller.

Dagens låt: Megadeath; Skin O´My teeth http://www.youtube.com/watch?v=d3Ycq0ubZNo