Snörvel och rally

Lillprins sov för första gången längre än någonsin. Han vaknade inte förrän 08.20. Detta skulle ju verkligen vara något att jubla över om man bortsåg från den lilla detaljen att han varit uppe halva natten och ”kruppat”. Således var ju kraken helt slut frampå morgontimmarna och därav denna ”sovmorgon”.

Förkylnings Mecka befinner sig för tillfället på denna adress och nu är även mannen drabbad. Själv har jag feber också, vilket är väldigt ovanligt. Men, eftersom mannen jobbar så är det ingen större idé att känna efter för livet går sin gilla gång oavsett. Finns ingen tid för härliga varma täcken och mjuka sängar, folk som passar upp på en och bra filmer i datorn. Nej, det är nog barndomen väl förunnat. Kanske ålderdomen?!

Snön singlar envist ner här idag också. Är evinnerligt trött på snö och kyla nu, är ju som sagt absolut ingen vinterperson. Han som plogar isbanan på sjön trodde väl att det var över igår när han på nytt plogade upp banan. Han är säkert lika happy som jag över det nya snöfallet.

Det blev ingen hämtning av glasögon igår då Chryslern ÄNTLIGEN skulle få sin handbroms lagad (det har varit lite krångel med den saken) men blev kvar på verkstaden. ”Vår” mekaniker svor sig blå över amerikanska bilar som kräver att man plockar isär dem totalt för minsta lilla fel. Således är vår kära lilla Chrysler fortfarande kvar där och vi vet varken när eller om vi får se den igen :) Vi har lovat heligt och dyrt att en av våra bilar i fortsättningen alltid kommer att vara en Toyota (vilket är det märke som vår mekaniker anser vara helt överlägset när det kommer till att hålla sig felfritt och dessutom är enkelt att fixa OM det mot all förmodan skulle bli något fel). Log lite för mig själv när man på nyheterna igår talade om att just Toyota kallar tillbaks 53 000 bilar på grund av produktionsfel… Det blir nog som Cilla vill ändå: XC90 here we come! Kan tänka mig BMW modellen också, så helt omöjlig är jag ju inte!

Hade tänkt slinka ner med sessan och fixa glasögonen idag istället, men någonting säger mig att man inte är så välkommen när man snorar, nyser och är febrig. Måndag är det vi siktar på härnäst.

Idag är jag dessutom en ELAK kattmatte!!! Katterna, som bara legat inne och tryckt i snön och kylan, har nu överskotts energi som heter duga och far likt formel 1 bilar runt huset i sjuhundratjugo! Ja, inte gammelkatten då, han är undantaget från regeln. Så idag fick jag bara nog! Det räcker att ha huset fullt med snoriga, halvgnälliga, trötta barn, man behöver inte galna katter också när man själv är sjuk. Så nu åkte de ut vare sig de ville eller ej! De gör emellanåt små tappra försök att hoppa upp på fönsterbrädan i köket och se eländiga ut eller fjäskar lite för att få lite medkänsla som förhoppningsvis kan leda till en öppnad dörr.

 Men ICKE! De har faktiskt bara varit ute i 45 minuter än så länge och det är inte speciellt kallt ute. Gott om platser under tak finns det också, så jag tänker leka järnlady ett tag till och hoppas på resultatet: trötta katter.

Dagens låt: I morgon är en annan dag; Christer Björkman http://www.youtube.com/watch?v=w1vQCz3HaB4

Roligare ämnen :)

Noterar att trafiken till bloggen ökat betydligt dessa dagar. Tråkigt att det är ett så bedrövligt ämne som lockar. Har nu tänkt att lämna det men svarar på några frågor jag fått innan jag gör det.

Nej, jag blev inte speciellt skadad fysiskt, men desto mer psykiskt. Jag berättade inte för någon förrän jag var 16 år och då var det för min bästa kompis Ylva. Det hände när jag var hos en kompis och lekte. Vi var i grannfastigheten till kompisen, som ägdes av en travtränare. Han hade ett stall med även inhyrda hästar samt en firma för dumpers, och dylikt. Det var i stallet jag var och det var där det hände. Kompisen hade gått hem för att byta kläder och äte lite. Travtränaren hade inget med saken att göra, jag tror så här i efterhand att min förövare hade med dumpers firman att göra, men jag kan inte säkert veta.

Självklart bidrar detta till vetskapen om att man som förälder, hur perfekt man än försöker vara, aldrig kan skydda sina barn till 100%. Det kan hända var som helst, när som helst, i mitt fall mitt på blanka dagen…

Men, nu lämnar jag som sagt detta ämne och går över till lite trevligare saker.

Fick tag på en av mina baslags kamrater igår och vi hade möte på nätet. Mycket trevlig tjej tack och lov. Hon hade en 4 månaders bebis hemma, hennes första och jag blev inte det minsta bebissugen. Helt sant och det är så skönt att ha kommit dit, där man känner att man är ”färdig med den biten”. Har blivit bekväm liksom och vill inte ha fler vaknätter och amning och annat. Nej, jag är så nöjd så med hur jag har det nu. Hoppas att det dröjer med barnbarn lääääänge, så att jag åtminstone har kommit till ett stadie där jag längtar efter dem, för det gör jag absolut inte nu. Kloker har ju mer eller mindre bestämt sig för att bli en ung mamma för det har ju alla i hennes släkt blivit, både hennes mor och mormor. Vi jobbar febrilt på att få in henne på andra tankar och gör jämförelser med vår släkt och andra släkter, men jag betvivlar att vi når fram…

62,5 % av denna familj är för stunden förkylda, mig inkluderad. Det är bara 17 åringarna och mannen som är förskonade. Det är ett himla snytande och snörvlande här hemma. Men det är faktiskt väldigt ovanligt att flera är sjuka samtidigt, trots att vi är så många. Skräcken för mig skulle vara en kollektiv sväng av magsjuka *hjälp*

Idag får sessan sina nya glasögon, som hon valt alldeles själv. Ja, hon är ju faktiskt 8 år och då borde man väl ha en del att säga till om. Den medelålders helt bedrövligt osociala och icke serviceminded optikern var allt annat än imponerad över hennes val. Han tyckte nog att hon skulle ha ett par diskreta laxrosa glasögon eller nåt, men inte sessan inte. Nej, hon ville ha ett par moderna, lite tuffa svarta bågar och tja, varför inte?!

Skulle hon ångra sig så är det väl bara att köpa ett par till i så fall, men sessan ser SÅ fram emot att få dem och hon är en liten tjej med skinn på näsan, så att bära upp dem blir inget problem för henne. Vi får se om jag kan få till en bild av henne med glasögonen på senare.

I eftermiddag har jag mitt första matteseminarium. Ska bli spännande att se. Gjorde kursens intro diagnos och hade 14 rätt av 15 möjliga – inte helt fel!!! Är nog inte tappad bakom en vagn trots allt :) Jobbar på med mitt mantra om att ”jag kan visst matte” och det verkar fungera, är inte alls så negativt inställd längre och ont i magen, det har jag inte alls. Har tyckt ut en första sida från en tenta i matematik och skrivit mitt namn på det samt ett stort G. Denna sitter nu på väggen bakom tv:n så att jag kan se den och fokusera på den varje kväll. Jag bara SKA fixa godkänt i denna kurs. I alla andra kurser så bara SKA jag ha VG, men i matematik är ett godkänt som miljonvinsten i lotto för mig!

Dagens låt: Evening star; Arwens song http://www.youtube.com/watch?v=wJsctAwnUOI

Föreläsaren Göran Lindbergs offer och andra...

Ja, mänskligheten är fascinerande, både på gott och ont, annat går det ju inte att säga.

Ja, jag stoppar ut huvudet rejält genom att blogga om Göran Lindberg, men för mig är det viktigt, VÄLDIGT viktigt!

Fick en kommentar till det förra inlägget från en ”Fred” som skrev att ”den som skriker högst har oftast mest att dölja” och undrade ”om inte jag också egentligen var pedofil” och att jag inte var bättre än Göran när jag ”uppmuntrade till mord”?” Vet inte riktigt var jag uppmuntrade till mord, men den tolkningen får ligga hos honom. På grund av att jag blev så illa berörd så valde jag att ta bort kommentaren .

Jag tycker fortfarande att Göran skall få det han förtjänar, men vad det nu är, är upp till vårt rättsystem att avgöra.

Men… jag har faktiskt så som Fred antyder något att dölja…

… nämligen det att jag själv blivit utsatt för en pedofil, när jag var 6 år gammal. Jag tänker inte gå in på detaljer, men det var ingen som tillhörde familjen eller vänkretsen utan jag var bara vid fel plats vid fel tillfälle. Nu vet inte alla i min närhet om detta så jag ber om ursäkt om det kommer som en chock, men det är inte något som jag vanligtvis vill tala om (vilket ni som vet om det, är fullt medvetna om) . Anledningen är förstås att det är otroligt jobbigt att prata om, för det väcker så mycket till liv och dessutom blir nära och kära ofta väldigt illa berörda och känner sig ”skyldiga”, men de hade inte kunnat påverka det hela oavsett. Och hur konstigt det än låter så känner jag fortfarande en skam av att berätta… Men jag anser nu att det är viktigare än någonsin att tala om det även om jag undviker att gå in på detaljer. Där är jag inte än, fast det gått snart 34 år…

Jag skiter FULLSTÄNDIGT i hur det går för Göran Lindberg, vill bara ha honom ur samhället om han är skyldig, vilket jag fortfarande är övertygad om att han är. Det jag däremot bryr mig om är hans offer, för jag VET hur det känns och jag VET att de kommer att få bära med sig detta genom hela livet och när de minst anar det så väcks alla känslor och tankar till liv. Än idag har jag svårt att se mig själv i spegeln och tycka om det jag ser, ärren efter en sån här sak sitter djupare än man kan tro. Jag är idag helt övertygad om att jag aldrig kommer att kunna älska mig själv till 100%, för den där äckliga, fula sidan av mig finns alltid kvar…

Idag är jag snart 40 år, lyckligt gift och har flera barn och har en väldigt bra, lycklig och trygg tillvaro. En stark kvinna skulle nog många beskriva mig som och ja, det är jag också. Men tro inte att det ”tar bort” det som hänt, nej jag kan än idag känna maktlösheten, rädslan, skräcken och lukterna från det tillfället. Jag VET idag att det absolut inte var mitt fel (något som jag i tysthet trodde under min uppväxt, jag berättade aldrig för mina föräldrar då vad som hänt, men min mamma vet om det idag), men skammen och skulden sitter ändå kvar. Min förövare tog delar av mig som jag aldrig kan få tillbaks och dessutom finns han kvar inom mig - för alltid, i mina tankar och känslor, även om jag önskar för allt i hela världen att jag kunde bli av med honom.

Som mamma så är detta min absolut största skräck; att detta skulle hända något av mina barn. Jag kan i huvudet känna deras skräck och rädsla när de ropar efter mig och det skär i hela kroppen bara av att nudda vid tanken.

Att då bli anklagad för att själv vara pedofil av ”Fred” är en så surreal känsla så det bara finns inte…

Varför ska JAG känna skam som offer och varför ska jag inte berätta?

Därför tänker jag nu göra något som jag aldrig gjort förut och sträcka på mig och säga: Ja, Jag har varit offer för en pedofil, men det gör mig inte till mindre värd som människa och jag har rätt till alla mina tankar och känslor och jag har all rätt i världen att tycka illa om ALLA pedofiler, inklusive den ännu ej dömde Göran Lindberg! Det är MIN rättighet och det står jag för!

Dagens låt: Gabiellas sång http://www.youtube.com/watch?v=ridUqEFixQ0

Föreläsaren är Göran Lindberg- PEDOFIL?

Ja, frågetecknet måste ju sitta där, för i Svensk lagstiftning är man ju ansedd oskyldig ända tills man blir dömd. Men, oskyldig är nog det sista denna snuskgubbe är! Jag menar om polisen sätter till en internutredning där man följt hans förehavanden under tid, där man slår till och sätter dit en av sina egna toppgubbar och på så sätt släpar sitt eget namn i smutsen så är nog "skyldighets faktorn" säkrad innan. SJÄLVKLART sätter man inte dit sina egna om man inte är 100% säker… Dessutom slog man till och tog honom på Statoil och det sägs att han bokat träff med en minderårig flicka på ett hotell i samma stad!

BRA GJORT POLISEN!

Äckelgubben kallar sig själv ”Kapten klänning” (icke att förknippa med Killinggängets variant), ett öknamn som han säger sig bära med stolthet… Undrar om han tänker bära epitetet polispedofil med samma stolthet? Självklart nekar han till brott.

Att det verkligen ÄR Göran Lindberg råder det egentligen inga som helst tvivel om trots att åklagaren vägrar lämna ut namnet. Men *hoppsan* så har många av de sidor jag surfade runt på igår stängts ner. Kapten Klännings egen hemsida, det stora företaget som stått för att hyra ut hans föreläsningstjänster har mystiskt nog plockat bort honom från sin sida och så vidare. Ingen annan föreläsare inom samma kategori stämmer in i profilen (som är väldigt detaljerad), det finns BARA han, så nog är det han alltid.

Sparade en intervju han gjort i Sydöstran 2007 där han sagt följande numer VÄLDIGT MAGSTARKA saker:

"Han motto i livet är: varje möte med en annan människa ska präglas av respekt. Då behöver du aldrig vara orolig för att träffa personen igen"

Ja du, jag undrar om dina offer tycker att du lever som du lär?
Och handen på hjärtat (vilket du iofs saknar) är du inte lite orolig över att träffa dina offer i rätten?

"– Mitt intresse för rättvisa och jämlikhet startade med min barndom. Mina föräldrar var extrema i sin strävan efter millimeterrättvisa mellan mig och min syster. När jag kom ut i det verkliga livet reagerade jag starkt på de kränkningar som människor utsätter varandra för."

Och det du har pysslat med, menar du på fullaste allvar att det inte är kränkande?

Jamen ni hör ju. Och denna man är nu anklagad för våldtäkt på en ung kvinna, sexuellt utnyttjande av minderårig samt Förberedelse för grovt sexuellt utnyttjande av barn!

Han har varit Länspolismästare i Uppsala, rektor för polishögskolan och är utbildad jurist. Han är sambo och har 2 egna barn. Förutom till dina offer så går också mina starkaste sympatier till din familj...

Ja, du… pedofiler har det ju ganska jobbigt i våra fängelser och placeras därför separat för deras egen säkerthet. Men denna gubbe är ju toppolis också så… Ja, ”lycka till” höll jag på att säga, men DET menar jag absolut INTE! Hoppas verkligen du får det du förtjänar! Jag hoppas verkligen att han inte med hjälp av toppadvokater och kryphål i bevisningen slipper undan och jag önskar även att poliskåren själv ser en prestige i att rensa bort skummet från sin organisation!

Har funderat över vad jag tycker om förslaget med att man ska kunna få reda på om det bor en pedofil i ens närområde för att då om möjligt kunna ha ännu mer uppsikt över sina barn, och ja, självklart skulle jag vilja veta det om det var så. Inte skulle jag låta barnen leka själva i skogsdungen även om jag ser dem från köksfönstret, nej, jag skulle vara med ute varje sekund och minut!
Det strider visserligen mot den demokratiska tanken, att man avtjänat sitt straff och då ska återanpassas tillsamhället och att man då har lika rätt som alla andra till sin anonymitet. Men hur många pedofiler blir egentligen "friska"? Alla människors lika värde… Men, om man våldför sig på ett oskyldigt barn, har man då inte mist rätten till ett lika värde?

Polispedofiler och studiestress

Har småpojkarna hemma idag för Filosofen är genomförkyld. Själv känner jag av lite stickningar i näsan som jag tänker ignorera i tro om att de då försvinner. Tankekraften ska vara otrolig sägs det ju :)

Ja, dagens plugg går ju lite om intet, vilket gör mig lite småstressad. Har ju inget baslag att arbeta uppgifterna med, så det blir ju lite mer omfattande än beräknat. Förhoppningsvis har den biten löst sig till nästa vecka. ALLA seminarie uppgifter är byggda på att man är ett baslag…

Ett rejält snöoväder ska ju snart omfamna oss. Själv är jag dödligt trött på eländet och vill ha vår och sommar NUUUUUUUUU!!! Mer snö är det sista vi behöver i min mening! Överväger stenhårt att emigrera till Spanien eller Florida eller nåt som pensionär. Det enda är ju det att man vill ju finnas till hands för sina barn och barnbarn och det är ju svårt när man är i Spanien *suck* Får väl bli en flitig charterresenär istället på äldre dar :)

Läste i tidningen idag om ”föreläsaren” som nu är anhållen för misstänkt för grova sexbrott, samt förberedelse för grova sexbrott mot barn. Om man tar informationen i tidningen och slår lite på nätet så blir det ganska snart klart vem det hela är; nämligen före detta rektorn för polishögskolan, fd. polischef, utbildad jurist mm, mm. Hur sjukt som helst. Tror dessa människor att de kan komma undan med vad som helst bara för att de tillhör ”lagens långa arm”? Jag tänker inte skriva hans namn här eftersom inte ens media sagt det än, men om ni leker lite detektiv på Google med dessa uppgifter så har ni namnet där!

Ja, polisen kan man lita på och känna sig säker med. Eller hur var det nu? Karln har dessutom föreläst om sexuella trakasserier!!! Det och jämställdhet. Ja, det finns inte ord… Är bara så glad att man häktade pervot innan ”förberedelserna” blev verklighet. Bara för ett år sedan blev ju en polis i Västerås dömd för att ha förgripit sig på två pojkar under tre års tid. Han arbetade med just utsatta barn som sitt område inom polisen! Ibland undrar jag om polisen är utsatt för större risk att anställa just pedofiler. Ja men tänk en pedofil anställd som polis (och det VET vi ju att det finns) som arbetar med just barnpornografi brott. Det måste ju vara rena rama himmelriket för dem, fritt fram i alla beslagtagna databanker...Är det konstigt att världen ser ut som den gör när personer som dessa sitter i ledande ställning samt arbetar inom vårt lands poliskår?!

Killen på bilden är inte den anhållne "föreläsaren" såklart, nej det äcklet är 60 år (hemmahörande i Stockholm)!

Dagens låt: Genisis; Land of confusion http://www.youtube.com/watch?v=9ZtWABLuWHo

Drunknings olycka på dagis fnul...

Efter ett samtal igår så känns det i vart fall som om F i båten är lite mer tillbaks på banan, men övertygad, det är jag inte! Tror det är mycket spel för galleriet där…

Har nu ÄNTLIGEN fått igång mailen, hade bara 80 st som låg och väntade på svar och då har vi skräppostfilter… Men som sagt nu är vi åter kontaktbara mailledes :)

Idag har sessan studiedag, så vi får väl se hur mycket studier denna mamman hinner med. Har ännu inte hört ett pip från mina baslags kamrater, så jag får väl brottas med de första seminarie uppgifterna på egen hand. Ska nog gå bra det med!

Får ont i magen av lokaltidningarnas huvudnyhet dessa dagar. En liten ettåring som var väldigt nära döden genom drunkning när han var på dagis. Kylan i vattnet räddade honom och personalens agerande med hjärt- och lungräddning när han hittades. Rättegången om detta är nu igång och en personal, en förskollärare i 30 års åldern har singlats ut för att bära ansvaret. Jag mår dåligt åt bägge håll. SJÄLVKLART förstår jag föräldrarna helt och fullt som valt att gå vidare med det till rättegång. Man ska som förälder kunna vara 100% säker när man lämnar sitt barn på dagis. Visst, det kan ramla och slå sig och så, men nära döden ska det absolut inte vara. Mamman till barnet var också frågande till att de singlat ut en enda person som ansvarig, så det är inte föräldrarna som gjort detta utan åklagaren.

Å andra sidan så känner jag så för dagispersonalen. Har själv arbetat på dagis i tre år och jag vet hur lätt det kan vara att ett barn försvinner. På andra avdelningen där jag jobbade försvann ett syskonpar som deras mormor kom tillbaks med. De hade helt sonika öppnat grinden och gått hem till mormor som bodde nåt kvarter bort och ingen på den avdelningen hade ens märkt att de var borta. Detta var visserligen 6 åringar, som mycket väl visste att man inte fick gå utanför grinden och som ofta var i skogdungen och lekte och därav hade man inte samma koll, men oförlåtligt av dagispersonalen var det helt klart och en REJÄL tankeväckare.

Jag tycker att det är hemskt att man valt att singla ut en enstaka person som ansvarig. Det är organisationen man måste ifrågasätta och vilka säkerhetsrutiner som finns där. När jag jobbade så även om man delat upp barnen så hade man ju ALLTID ett gemensamt ansvar för ALLA barn. Och när man läser händelseförloppet så är det ju något som egentligen kunnat hända vem som helst. Nej, där tycker jag man gjort helt fel och därför faller det mesta av mina sympatier till den stackars ensamma förskolläraren, även om jag förstår föräldrarnas ilska till 100%. SJÄLVKLART var det inte meningen utan en ren och skär olyckshändelse, som absolut kunnat förhindras, men ändå så tycker jag att det är FEL, FEL, FEL att nu försöka sätta dit denna ensamma tjej för vållande till kroppsskada.

Om hon blir dömd så är ju risken att det är slut med utflykter och att dagisgårdarna får 2 meters staket och diplomatlås för att skydda personalen från rättegångar. Risken är ju också att vi får ett nytt USA fenomen, där man kan singla ut enskilda personer och stämma dem. Denna gång är själva stämningen absolut förståeligt (men ej mot enskild person), men vad är det som hindrar någon från att stämma för en bruten arm eller en skärskada som leder till ett ärr, eller varför inte bara det att barnet inte trivs på dagis?!

Personalen som detta handlar om var dessutom inlånad från en annan avdelning denna dag då ordinarie personal blivit sjuk. Kanske borde man då ställt in utflykten och i min värld så bär den övriga ordinarie personal som fanns tillgänglig huvudansvaret, för de känner ju ”sina” barn bäst.

Utsinglad som en spetälsk...Stäm stället helt klart, men slå på organisationen och inte på den enskilda personen!

Dagens låt: Boyzone; Shooting star http://www.youtube.com/watch?v=SxLToHlstyY

Fnular på om F i båten är tillbaks...

Livet är en intressant sak att studera och framför allt hur vissa människor aldrig tycks lära sig av saker som blivit fel förut. Nej då, envist likt en röd gris fortsätter de att dundra på i samma spår och går på samma smällar om och om igen. Känslan blir ju till slut att de inte vill lära sig…

Extra suckigt blir det ju för personerna runtomkring som försöker få personen in på rätt bana i livet, så att livet ska bli bra och positivt i slutändan. När personen i fråga bara kör sitt race ändå så blir ju personerna runt omkring till slut uppgivna och ifrågasätter sin egen kunskap och sitt eget engagemang. Om man studerar beroende problematik så är ju A och O att personen själv VILL bli hjälpt, annars är allt arbete mer eller mindre lönlöst. Ja, så kan det kännas ibland, även utan beroende problematik… Varför lägga massor av tid och engagemang på någon som inte vill ha din hjälp? Det blir ju energi ödslad på absolut ingenting.

I detta fall är det som Magnus och Brasses tango: Först så går det framåt ett, två tre, sen så går det bakåt fyr, fem, sex, sen så går det runt en liten stund, sen så går det ner och då blir det stopp. Vi har varit på ”sen går det runt en liten stund” och nu är vi på ”sen går det ner” och vi väntar med spänning på ifall detta blir en ny version av tango, eller om det blir den gamla kända varianten…

Känner att det finns MÄNGDER av andra saker som jag så mycket hellre skulle lägga min energi på just nu, men det är bara att bita i det sura äpplet (för 108:e gången i ordningen) och ta tag i det hela. Inte för att jag egentligen numer tror att det hela någonsin kommer ta en annan riktning. Nej, jag tror mer att man kan ”hålla det i schack” tills personen står på egna ben längre fram och då kommer det i varje fall att gå åt pipsvängen!

Ja, idag är det en ursuckig dag i relation till detta ämne och jag hoppas att jag känner annorlunda inför framtiden imorgon. För att tro och hoppas är viktigt, men när motgångarna duggar tätt så är det lätt att tvivla. Känns lite som att man rensar rabatten och ser hur den blommar fint, men under ytan finns alla ogräsrötter kvar och bara växer sig fler och starkare. Varje dag måste man rensa bort nya ogräs och de tar aldrig slut, därför att jorden som de gror i har bestämt sig för att behålla ogräset och ge det näring. Jorden vägrar inse att om den behåller ogräset så kommer det till slut ta näringen från alla de vackra blommorna och då finns till slut bara allt det fula kvar och inga blommor kommer någonsin att vilja växa där…

Har egentligen bara en sak jag skulle vilja skrika: MEN FATTA DÅ!!!!!!!!!!!

Nej, nu tänker jag inte lägga mer energi på detta för stunden utan fokusera på allt det positiva i mitt liv istället :) För positiva saker finns det gott om. Dessutom har man ju alltid ett val :)

Dagens låt: Send it on: http://www.youtube.com/watch?v=SU0lEqmVbN0

Kul (?) matematik och sura miner

Har nu börjat plugga min matte. Gjorde ett diagnostiskt test via nätet imorse och det gick JÄTTEBRA!!! Känner hur självförtroendet börjar komma krypandes :) Den första boken vi ska plöja är ”Lusten att lära” om matematik och den är faktiskt riktigt intressant. Visste ni tillexempel att vår inställning och attityd gentemot matematik grundläggs FÖRE skolåldern och vid skolstarten. (Förlåt Butter…) I början är så gott som alla barn ändå positiva till matematik och tycker att det är roligt, men runt ca årskurs 5 börjar det hända något, sen går det rejält utför för en del när det kommer till motivation, inställning och attityd. Personligen tror jag att det har mycket att göra med att matematiken blir så tråkig och bokbunden längre fram och i lågstadiet är det mycket praktisk matte med ”lek och lär”.

MEN… nu kommer det fina i kråksången: det finns INGENTING i läroplanerna som säger att matten MÅSTE läras genom böckerna i högre åldrar, tvärtom så UPPMUNTRAR man numer mer praktisk matematik, problemlösning och upptäckarglädje. Mmm, hänger ni med?! Alltså, jag har här hittat min RÄDDNING i matematiken: KUL praktisk matematik för alla!!!

Sessan har haft ett ruskigt humör efter en alldeles för sen kväll och natt hos bästisen. Det blir übertidig sänggång för den lilla damen idag. Lillprins vaknade med feber i natt, men är för stunden feberfri, så morgondagen får väl avgöra om han är dagisför.

Kloker har lyckats tappa bort sin väldigt viktiga lapp med lösenord och annat inför gymnasievalet. I skrivande stund letar hon buttert i slow motion igenom sitt rum efter den.

Hennes studievägledare påpekade bara FYRA gånger vikten av att hon höll reda på den och Kloker är en envis liten fröken, som likt Lillprins ”kan själv”, så därav var lappen i hennes eget förvar. Ja, och inte hjälper den sura minen heller, lappen kommer ju inte fram fortare för det… :) Det finns många små rara livsläxor som man kan lära sig på hemmaplan.

Våran 15 åriga gammelkatt har sträckt sig och haltar nåt så förfärligt när han legat och stelnat till. Men efter en stund i farten är han så gott som fit for fight igen. Vi avvaktar och ser om det har blivit lite bättre tills imorgon, annars blir det ännu ett besök hos veterinären. Vi har mängdrabatt där vid detta laget!

Såg faktiskt filmen om Järvsöfaks nyss och fick lite rysningar och fällde en tår. Det härliga med den framgångssagan är ju att det är den lilla människan som står bakom, som kämpat år ut och år in med avel och dålig ekonomi, men så plötsligt händer det, och det med besked! Blir glad ända in i själen av att tänka på det.

Dagens låt: Black Ingvars; Sudda, sudda... http://www.youtube.com/watch?v=jIcx5WMeKRA

Grabbar och pms

Nu har världens bästa Micke varit här och fixat med datorn. Ja, mailen har vi inte fått igång, måste ha nya lösenord från Telia *suck*, men i övrig är den i funktionabelt skick. Fast han konstaterade det som våra 17 åringar sagt länge, att denna burk börjar ha lite för många år på nacken och att det är nog dags att låta den bli en ”lek och spel dator” till småttingarna och investera i en ny till oss. Och så får det bli! Plutten, jag har varit nöjd med honom under alla dessa år och nu får han tjäna som läromästare åt den yngre generationen istället.

Hade en urusel morgon igår. Var på så dåligt humör att jag inte ens kan minnas när jag var så grinig sist. Och helt utan anledning dessutom, hade bara en stor irritationsklump i magen a´la fet PMS, vilket jag absolut aldrig har. Gick och la mig och sov i flera timmar och mådde så mycket bättre när jag vaknade. Idag är humöret däremot på topp som vanligt *skönt*

SF bio suger eftersom filmen som jag skulle se imorgon (Hashico) bara går upp i Stockholm, Göteborg och Malmö. Snacka om att diskriminera ”landsbygden”… Jaha, får väl vänta tills den kommer på dvd istället *morr*

Har helt plötsligt kommit till ”grabbstadiet” med Kloker… Ser allt annat än fram emot detta! Tjejer måste man ju se till att de verkligen förstår och vet att det måste vara rädda om sig på både ena och andra sättet och Kloker har tyvärr inte den instinkten alls. Det blir en hel del att jobba med, men det är bara att stå på sig och vara den där ”superdryga” föräldern, för här kommer det garanterat att behövas. Kloker har nämligen den väldigt fina egenskapen att hon tror gott om alla och det är ju som sagt en väldigt vacker egenskap, men ack så farlig när det kommer till grabbar. Där kan man ju råka hur illa ut som helst om man är för naiv och godtrogen. Det blir till att tassa fram med varlighet och behålla de bra egenskaperna men ändå skapa ett kritiskt tänk…

Mannen är hemma HELA HELGEN (!!!) så det blir till att njuuuuuta av tillvaron! Idag står det en thailändsk fisksoppa på menyn, inte helt fel. Kloker är i backen och 17 åringarna ska ut på galej. Sessan är kvar hos bästisen, så det är dessutom väldigt lugnt på hemmafronten. Micke döpte vårt nätverk till ”Ankeborg”. Undrar vad han vill säga med det :)

Dagens låt: Sonja Aldén; Du får inte http://www.youtube.com/watch?v=njZTmwnItS4

Skitdator och curling

Gårdagen kom och gick precis som den skulle. Mailen är fortfarande inte igång, vilket är väldigt irriterande. Känner mig bitvis avskärmad från omvärlden. Imorgon kommer i vart fall Micke hit och ser om han kan åtgärda problemet.

Datorn ser inte heller helt lika ut efter "kraschen". Tror det är nåt "uppdaterat" program som saknas eller nåt för den ser lite uråldrig ut. Jag är ju som sagt vanemänniska och vill i vart fall att datorn ska se ut och fungera likadant som vanligt. Får väl höra med 17 åringarna vad det kan tänkas vara som fattas...

Idag står familjeäran på spel. Det är dags för den årliga curlingkampen, en kopisturnering som går av i Sala. Det är mannen och de två 17 åringarna som håller familjens fana högt och är förra årets vinnare. I år blir lagets 4:e person Gunnar, som förra året tillhörde det förlorande laget. Hmm... har dumpat sina 3 lagmedlemmar och bytt över till det vinnande laget, vad ska man tycka om det?! :)
Jag håller självklart tummarna för ännu en vinst, men även om de inte vinner så blir det nog en himla kul kväll ändå, med trevligt sällskap och smörgåstårta i mängd.

Jag? Nej, jag blir hemma med filosofen och Lillprins. Sessan är hos bästisen Linnea på sleepover.

Kloker ska prova brädan för första gången i år nu i helgen. Vi får väl se hur hon tar sig upp för trapporna efter det :)

Själv jagar jag vidare efter mina "baslags" kamrater som verkar omöjliga att få tag på. Kanske är det såna där som anmäler sig till massor av kursen och sen bara struntar i att avanmäla sig på de som de inte tänker gå. Det lär visa sig...

Såg en riktigt bra film igår " The blind side" som bygger på verkliga händelser. SE DEN!!! En helt fantastiskt ljuvlig film som handlar om den Amerikanske fotbollspelaren Michael Oher. Hade en jättebra bild från filmen men SKITDATORN vägrar lägga in den. Får jag som jag vill så blir det soptunnan nästa för denna idiotburk och inköp av en ny fräsch och FUNGERANDE!!!

Dagens låt: Den amerikanska nationalsången :)

Oidentifierbar fena :)

Idag har jag fått höra tre gånger "Nämen har du klippt dig, jag höll nästan inte på att känna igen dig!" Ja, ja, det är bara att gilla läget och hålla huvudet högt :)

Matteföreläsningen innehöll inga nyheter förutom att vi måste göra en diagnos på nätet *suck* Det är visserligen en "flervals" diagnos, men för mig blir det ju bara ännu krångligare, mer att välja på och tveka över...Det löser sig nog. Har i vart fall blivit indelade i små basgrupper på tre personer som vi ska jobba med inför varje seminarium. Det är ju bara att hålla tummarna för att det är vettiga människor eftersom jag måste dras med dem i 20 veckor och har bara de två att välja på.

Slängde ihop en alldeles förträfflig räkwok med röd curry och cocosmjölk i, den blev himmelskt god. Kanske var det den som gjorde att jag kände mig kolugn under föreläsningen och fick inte ens ont i magen :) Har lovat mig själv att bli bättre på att tillaga fisk och skaldjur. Jag tycker ju att det är jättegott men jag är bara så mycket bättre på kötträtter, så därför blir det tyvärr alldeles för sällan fisk. Men jag är en fena i köket så lite utmaning är väl inte helt fel?!

Imorgon har jag lite småfix att genomföra när mannen väl är hemma. Sen kommer kära lilla Ulla-bulla på besök, så dagen går nog oavsett.

Dagens låt: Eva Dahlgren; Ängeln i rummet

Lugna bananer

Otroligt lugn dag :) Bara lilla jag hemma på förmiddagen, konstig känsla. Jag blir lätt rastlös när det är så där tomt och tyst istället för att bara njuta av lugnet och chilla ner.
Gick en liten sväng med hundarna på isen på förmiddagen. Gillar starkt detta blidväder, för då kan man ju vara ute utan att frysa ihjäl!

Har bestämt med mannen att vi ska gå på bio på söndag, vi ska se Hachiko, en riktig snyftishöjdare tror jag :) Mysigt med lite egentid med mannen också... Kanske kan det bli en Thai innan?

Har fortfarande inte fått igång mail och internet på stora datorn, så jag får hålla till godo med den lilla så länge. Mailen kommer jag inte åt alls, då den är kopplad till stora datorn. Förhoppningsvis löser det sig till helgen.

Imorgon börjar nya mattekursen. Jaa... vad ska man säga? *positive thinking*!!!

Lillprins brukar titta på barnprogrammen på Svt play på datorn och hans stora favorit är "vilken känsla" med Sara. Den finns i olika varianter, björnar och pirater och så vidare. Här om dagen när han skulle titta ville han se "banan"?! Eftersom jag aldrig hört talas om ett avsnitt med det namnet så frågade jag självklart "vad är banan?". Lillprins väder då upp ansiktet mot mig, spänner ögonen i mig och säger: "Det är en frukt!"
Trötter som stod bredvid skrattade ihjäl sig och sa: "Snacka om ägd av en tvååring!"
Bjuder på den...

Hann med en kopp te hos granntomtemannens fru på tidiga kvällskvisten, trevligt!

Dagens låt: Survivor; Eye of the Tiger

Måndag igen!

Överlevde helgen trots urusel sömn två nätter på rad. Filosofen gnisslar tänder och sessan pratar i sömnen och bägge skulle givetvis sova hos mig... Ja, lite får man ju offra för sina barns trygghet och ibland är det just nattsömn!

Har fnulat hela helgen över vad jag ska hitta på som projekt för att väga upp den deprimerande matematiken. Har dessutom lovat mig själv att minst tre gånger per dag säga till mig själv att "jag ÄR bra på matte" och hoppas att den här illavrslande magkänslan ger med sig lite. Tjuren vid hornen var det ju och att se det hela som en utmaning. Jag det hela börjar i vart fall som en utmaning på onsdag. Då har vi första streamade föreläsningen, sent på eftermiddagen, då jag är själv hemma med de tre små. Ja men lycka till Cilla! Hoppas att jag lyckas snappa upp lite av det som är viktigt i vart fall.

Noterade just att min far löst mitt matteproblem med badkaret och ja, svaret är 60 min. Fattar inte att det ska vara så lätt för somliga. Varför kunde inte jag fått lite av papsens mattegener???
Pappas "uträkning" finns under kommentarer under ett tidigare inlägg.

Min "stora" dator har jag nu fått hem och världens bästa Micke lyckades få igång den och rädda ALLT på den. Inte illa pinkat. Tydligen hade strömavbrottet gjort att strömstyrkan tillfälligt gått upp och bildat en "strömspik" som slagit ut datorn. Det enda vi inte fått igång är internet och mailen, så Micke skulle komma hit ikväll och fixa det med! En riktig räddare i nöden den där Micke :)

Såg "2012" igår och vad ska man säga... Ja, det var ju ett sätt att fördriva 2,5 h utan att behöva tänka, det är det betyg den får.

Granntomtemannens dotter var här i helgen och hade en liten riduppvisning för småbuset på sin nya häst. Den är så sjukt söt, ljust beige med vit man och svans, man vill bara adoptera den rakt av och ha den betandes i trädgården hela sommaren... fast utan att det kommer saker ur andra ändan då förstås.

Idag är Chryslern hos bildoktorn och får förhoppningsvis sin handbroms lagad. Ska bli intressant att höra vad det var för fel, om det verkligen är så att jag blivit för stark i benet :)

Dagens låt: Bangels: Manic monday

På lagning :)

Har nu lämnat datorn till världens bästa Micke. Han är nog så långt ifrån en "nörd" man kan komma, men jäkligt duktig på datorer är han i vart fall, så nu håller jag tummarna...

Datahaveri :(

Vår stora stationära dator la av igår efter ett kort strömavbrott *morr*
Dit går all mail och vi har mängder med bilder och annat på den, så jag vill mer än gärna att den går att fixa!

Himla irriterande, framör allt då jag är vane människa och gillar inte alls att skriva på min Laptop (vilket jag gör nu) för saker är ju inte helt samma/lika på denna som på min "vanliga" dator.
Hoppas att få igång den under dagen, annars blir det till att lämna in den till nån datanörd som får "work its magic".

Lugna puckar i övrigt. Mannen jobbar - ovanligt va?! Kölden verkar ha släppt sitt grepp om oss, bara -4 här idag, skönt! Kände att jag fått mer än nog av kylan härom dagen när förrådsdörren fryst fast.

Kloker fnular på över sitt gymnasieval och kommer med nya, helt oväntade val. Ja, ja, det är ju HON som ska ro iland utbildningen och vi kan ju inte mer än att verkligen försöka förklara vad vissa val innebär. In kommer hon helt klart, men man ska ju ta sig ut därifrån med godkända betyg också... Att lyssna till goda råd är ju inte riktigt hennes melodi, så hon gör ändå som hon själv vill och känner för i slutändan. Ja, det som blir- blir och det är bara att ta det som det kommer. Men bekymmersamt, det är det!!!

Fick hem mitt "fynd" med posten igår. En JÄTTEBOK, inbunden på 917 sidor, på engelska. "A problem solving approach to mathematics for Elemenatry school techers". Texten är yttepyttig och jag ser verkligen fram emot att beta mig igenom denna mattebibel - NOT!!!
*Positive thinking, Positive thinking, Positive thinking*

Orkar inte bråka med denna dator om "dagens låt", så ni får hålla tillgodo med den gamla :)

Flängandes...

Idag har jag flängt fram och tillbaks till den lilla staden 3 gånger redan och minst en gång till blir det. Sessans fröken ringde och berättade att sessan inte var pigg så det blev körning nummer 2. Småbuset hämtades nyss, körning 3 och Kloker ringde och berättade att det var möte i skolan ikväll inför gymnasievalet, något som hon fått mail om innan jul, men ”glömt” att nämna. Sånt gillas INTE!!! Det är det värsta jag vet, alla dessa skolmöten (och jag är lärare…) så jag skickar alltid mannen, men idag jobbar han så det går inte *suck*

Biblioteks gudarna log INTE! Har nu konstaterat att biblioteket är till för folk som vill läsa skönlitteratur eller fågelåskådningsböcker från 50- talet, för den litteraturen finns alltid att tillgå…

Men, begagnat gudarna log lite i vart fall. En av böckerna som kostar 1200 i nypris hittade jag på nätet för 250 kr i begagnat skick. Har absolut NOLL lust att lägga ner överdrivna summor på mitt värsta ämne – GLÖM!!! Har väldigt svårt för att tro att den ska bli en favorit som jag sover med under kudden, så lite nöjd är jag i vart fall.

Känns jättekonstigt att inte ha några studier att göra på en hel vecka. Nästa kurs börjar om precis en vecka, så nu är jag sysslolös… Helmysko känns det! Ja, det är ju inte så att det inte finns saker att göra här hemma, men nu har jag ju hela tiden studerat UTÖVER det och den tiden är nu alltså helt ledig. Ingen bra serie har jag att mysa framför heller, synd om mig :)

Men lycklig är jag över att jag slipper köra 15 mil per dag, 4 dagar i veckan i 10 veckor denna termin i vart fall. Alltid något! Barnen är ju de stora vinnarna på det, då de slipper långa dagisdagar och kan gå sin lilla halvtid som vanligt. Det räcker mer än väl och jag vill ju att det är vi som träffar våra barn mest, inte dagis. Stressnivån för min del tjänar ju också på det *ching- ching*

Lite loj känner jag mig allt efter gårdagens inlämningar och muntliga examination. Det är som att luften går ur en lite när allt väl är inlämnat, för då kan man ju inte göra mer. Sen är det ju lite nervpirrande tills kuvertet kommer i lådan med resultatet på det skrivna arbetet, som är det tyngst vägande i betygsättningen. Denna gång har jag ingen aning om hur det går. Godkänt är det nog helt klart, men jag är inte övertygad om ifall det är bättre än så. Det är ju alltid svårt att veta vad de är ute efter i lite ”luddiga” arbeten. We´ll see :)

Men jag har i vart fall betat av 30 högskolepoäng, inte helt fel!

Dagens låt: En gammal sköning... Culture Club; Carma carmeleon http://www.youtube.com/watch?v=btRpokScYxs

Ändrade planer...

Istället för mer pedagogik, så ska jag ta tjuren vid hornen och utmana min Akilleshäl, nämligen matematiken. Jajjemensan, här kan man snacka om utmaning!!!

Fick detta exempel på problemlösning från en av tentorna:
Ett badkar fylls på tio minuter och töms på 12 minuter. Hur lång tid tar det att fylla badkaret med proppen ur?

Jag vet svaret, men jag tänker inte avslöja det här. Räkna på ni och hör av er om ni vet lösningen. Jag lovar att avslöja svaret längre fram... Kan ju nämna att jag hade inte en SUSNING!!! Känns ju betryggande – NOT! Just problemlösning är ju inget man kan lära in svart på vitt liksom, för det handlar ju mer om ett logiskt tänkande… som jag tydligen helt saknar! *suck*

Men, livet är fullt av utmaningar och man utvecklas ju inte om man undviker dem :)
HEADS ON! – that´s me!

En positive sak är ju att jag behöver inte vara borta lika mycket som beräknat för denna kurs går också på distans. Halleluja för distanskurser! Det måste varit det bästa de hittat på sen Vetevärmaren. (Underbar pryl som är vaaaarm, lääääänge)

Imorgon ska jag gå till biblioteket för att få samma svar som alltid: Nej, de böckerna har vi inte! Känns ju aningen skitsugigt att köpa böcker för tusenlappar i en kurs som man aldrig mer kommer att gå tillbaks till (om man nu klarar av den…). Kanske kan biblioteks gudarna vara på min sida för en gångs skull?! *please*

Dagens muntliga examination gick bra och det känns jättetråkigt att denna kurs är slut. Specialpedagogiken har varit så himla kul att läsa och om jag får bestämma så blir det mer av den varan nån gång längre fram. Ett riktigt kul seminariegäng har vi varit också och nu splittras vi åt många olika håll *snyft* Förhoppningsvis är det inte bara jag som saknar matematiska färdigheter i nya kursen, så jag får någon att hålla i handen *hoppas*. En av tjejerna jag pratade med idag var inne på sin 7:e omtenta på matten… *hjälp*

Jo förresten, drog sönder handbromsen på Chryslern idag. Ja, inte för att jag blivit superstark i benet eller så (den dras åt med en pedal), utan den bara small när jag drog åt den. Gissa om jag blev paff?! Det hängde i vart fall ingen vajer och dinglade under bilen och när jag ställde den i Neutral i backe så rullade den och då ansåg jag att den borde gå att köra hem – och det gick den också. Men nu behöver den ett litet besök hos bildoktorn *pluppen*

Ja, är det inte katter så är det bilar, men det är ju ett världsligt problem så länge det går att fixa :)

Dagens låt: Martin Stenmarck; Sjumila kliv http://www.youtube.com/watch?v=IlzagtTfGvs

Vardag och isproppar

Hade en ispropp i kallvattenledningen till övervåningen igår. Som tur var löste den sig bara av att vi spolade med varmvattnet, så att den ledningen tinade upp ledningen bredvid. Ibland ska man ha lite tur…

Vardagen är här och första dagen är avklarad. Gick väl sådär… Lillprins var ledsen vid lämningen på dagis, men sessan var överlycklig att vara tillbaka på ”scenen” igen :) Filosofen är i skrivande stund helt slut och man märker hur mycket dagen tagit på honom. Kanske är han inte helt fit for fight efter sin operation än?!

Har fått lite praktiska saker gjorda, telefonsamtal och sånt som fått vänta tills efter helgerna.
Något schema för nya kursen som börjar om en vecka har vi inte fått. Mycket irriterande! Studenter är inte längre bara 20 åringar som inte har något annat liv, nej, det är även 6 barns familjemödrar som behöver kunna planera sin tillvaro i god tid. Bara det där med dagisscheman som de vill ha in minst en vecka i förväg. Nu har vi turligt nog ett flexibelt dagis som fixar biffen ändå :)

Måste gnälla lite över håret igen – kort hår SUCKS!!! Det måste ju fixas till VARJE DAG *superdrygt* Långt hår drar man bara upp i en tofs och vips så är man färdig. Dessutom ser man ju ut som en idiot varje morgon med håret på ända, händer inte heller med långt hår. Men, nu är det ju lååååååångt tills jag får njuta av den lyxen igen, ville bara skriva av mig lite…

Imorgon är det muntlig examination. Känns inte det minsta nervöst, för vi har så bra grupp och seminarieledare. Däremot har jag fortfarande inte bestämt mig vilket av mina tre arbeten jag ska presentera. Den skriftiga examinationen innehåller nämligen tre arbeten, men den muntliga bara ett. Ja, ja, jag har till imorgon på mig…

Dagens låt: George Harrison; Got my mind set on you http://www.youtube.com/watch?v=-_niy2ZM5Jo

Småmyser...

Sitter här och småmyser över mig själv. Jag är nämligen klar, K – L – A – R (!!!) med examinationsarbetet som ska lämnas in på tisdag och jag känner mig nöjd, N – Ö – J – D!
Det enda jag är orolig för är som sagt omfattningen av arbetet, det blev ju en hel del större än de rekommenderade sidorna, men det är ju innehållet som räknas. Jag hade så himla mycket bra saker som bara måste komma med…

Ibland blir jag själv förvånad över hur jag lyckas fixa allting. Mannen jobbar, alla barn är hemma, igår flyttade jag om i hela vardagsrummet (tog större delen av dagen) och ändå har jag fått ihop mitt arbete. Tror att jag jobbar en hel del omedvetet i hjärnan hela tiden, så när jag väl skriver så är det bearbetat och klart liksom.

Solen sken från en klarblå himmel idag och granntomtemannen var ut och kollade isens bärighet och djup med borr. Detta resulterade i att hundarna fick sig en efterlängtad löptur på isen i solskenet. De var verkligen som kalvar på grönbete och for i turbo fram och tillbaks över isen med svansarna i vädret.

Imorgon drar vardagen igång på allvar med skolor och dagis *suck* Tycker absolut inte om att passa tider och denna termin blir det mer än någonsin av den varan! Blä, blä blä!!! Men det är som sagt bara att bita i det sura äpplet och härda ut. Vete sjutton hur jag ska få i säng småbusarna för att kunna få upp dem imorgon bitti. Det har ju inte varit någon direkt ordning med den saken under lovet utan de har fått bestämma lite som de själva vill. Framför allt sessan är helt hopplös att få upp om hon inte somnat i tid.

Tänk att det finns de som tycker att det är så skönt när det är slut på loven och allt blir som ”vanligt” igen. Jag vill att ”som vanligt” = lov :)

Kanske ska vi bli en sån där familj som bryter upp och köper en liten fårfarm i Australien istället och lämnar detta kyliga, snöiga, tidsbestämda land. Man kan ju alltid drömma…

Dagens låt: My heart is like a river http://www.youtube.com/watch?v=oFDqp38cdJE

Urdålig uppdatering av bloggen - jag vet!

Men det händer ju liksom ingenting här just nu. Jag bara pluggar och pluggar och det är ju inte speciellt intressant för er att veta.

Mr Poop har blivit tillbakalämnad till sin ägare Jenny. Familjen som tog honom hade ångrat sig för han hade visat på en hel rad underliga beteenden. Vet inte vad eller vem jag ska tro på… Tydligen hade han bitit sönder hela hundbädden en tomte och en soppåse. Drog i kopplet och gjorde utfall mot alla hundar. Som om inte det räckte så hade han kissat inne 10 – 15 gånger och i sängarna dessutom.

FATTAR INGENTING!!!

Här har han inte kissat inne en gång sen han blev rumsren. Han har aldrig fått vara i möblerna heller, så jag vet ju inte om han hade kissat i en säng om han hade fått vara i en… Drog i kopplet gjorde han aldrig, utan var en gud att gå med och det enda han någonsin bitit sönder i detta hus är lite av hallgolvet där Lillprins tappat nåt gott klet. Annars fanns det gott om saker att bita sönder ska gudarna veta, här ligger det leksaker överallt!

Jag vet som sagt inte vad jag ska tro. Känns ju jättekonstigt att han skulle bli så totalt personlighets förändrad… Skittråkigt känns det ju också, för vi vill ju att han ska få det bra. Jenny skulle i vart fall få hem honom idag och utvärdera honom på nytt och se om han har samma beteende hos henne. Det har han ju inte heller haft förut och hos Jenny har han varit i omgångar. Ja, hon var lika förvånad som jag. Jag vet ju inget om familjen, men Jenny intygar att det är bra, lugna personer, men man börjar ju undra… De hade en hund sen innan, en Golden som var jämngammal med Mr Poop och nu kom det fram att han blivit attackerad av andra hundar flera gånger. Det kan ju vara en orsak till att MR. Poop gick igång på andra hundar, han kände väl osäkerhetsvibbarna av den andra hunden. Men, men det är bara spekulationer… Håller nu tummarna för att Jenny hittar en ny bra familj där det funkar, för risken är att han blir helt förstörd om han omplaceras för många gånger. *PLUPPEN*

Det skitkalla vädret håller i sig, så det är inomhus som gäller för samtliga. Det gör ju det där med studier lite mer komplicerat, men, vem har sagt att jag har något emot utmaningar?! :)

Butter har investerat i ett munspel som han håller på att lära sig spela. Han är så sjukt musikalisk och kan redan spela vissa låtar. Känns lite som i Western här hemma...

Såg Inglorious Basterds härom dagen. SÅ himla bra - REKOMMENDERAS!!!!

Mannen jobbar hela helgen och är som vanligt saknad *puss*

Dagens låt: Pianoman med Billy Joel http://www.youtube.com/watch?v=se9rfWucgeY

Känner ni kvinnan med ögon som tv apparater?

That´s me :)

Ja, inte är det för att jag suttit och häckat framför sköna filmer med en påse praliner i näven, nej, det är för att jag just nu håller på och betar igenom 4 olika avhandlingar á minst 120 sidor styck på nätet. Har ingen lust att skriva ut allt det för att hitta några bra källhänvisningar – GLÖM! Så det är bara att fokusera blicken och läsa på. Men jag får så in i hundan ont i ögonen av att läsa mycket text på datorn och huvudet brukar efter ett tag protestera det med, men skam den som ger sig!

Och som vanligt blir mitt arbete mer omfattande än de ”rekommenderade” antalen sidor. Men, min handledare har ju inte anmärkt på det förut, så jag hoppas hon håller på samma principer denna gång.

KALLT är det här, - 25 i morse och enligt prognos ska det bli ännu kallare till kvällen och natten. Detta kort är taget på insidan av vår ytterdörr, där kylan tydligen letar sig in genom nyckelhålet :) Barnen och ungdomarna suger ur det sista ur lovet med att dröna runt här hemma och ”bara vara”. Hade lätt hakat på om det inte var för den lilla detaljen att mitt lov är slut. Har ju egentligen aldrig haft nåt… Får se fram emot sommarlovet då jag faktiskt ska vara 100% ledig och bara mysa runt med familjen.

Trötter har, för jag vet inte vilken gång i ordningen, glömt att stänga frysen efter sig, vilket upptäcktes imorse. Således blir dagens mat ”hänt i frysen” *spännande*

Igår när jag var och handlade på Ica så var det massor av folk och mer eller mindre fullt på parkeringen. De hade 4 eller 5 kassor öppna och det var långa köer till varje. När mannen framför mig skulle betala händer det som är allas skräck: Han säger ”jag har inte så mycket pengar”. Mannen var i 40 – 50 års åldern och normalklädd. Han hade handlat en halvfull kundvagn och kände dessutom kassörskan som han samtalat med om privata angelägenheter medan han packade upp på bandet.

Nu stod han där med kortet i handen och kassörskan stammade om att hon inte kunde parkera kvittot. Tydligen hade han ”överhandlat” rejält för han beslöt sig för att lägga ner allt i kundvagnen igen och gå tillbaks i butiken och ställa tillbaks allt…

Jag tyckte så himla synd om honom och försökte låtsas som att jag inte märkte vad som försiggick. Det gjorde de flesta andra i köerna bredvid också, men självklart noterade de flesta vad som hände.

Min skräck är inte att inte ha tillräckligt med pengar, utan att kortet inte ska funka, så att man inte kan betala *pinsamt* Bäst att ha back- up kort!

Dagens låt: Filosofens stora favorit som spelas här hemma dagarna i ända; Jag är en gummibjörn http://www.youtube.com/watch?v=Icv3eUKcjqw

Hej hopp!

Har nu varit hos frissan och tagit bort hockeytestarna och den Kalles Kaviar orangea färgen. Känner mig faktiskt… rätt nöjd :) I can live with this!

Sessiluringen kom hem igår så nu är familjen intakt igen – HÄRLIGT!!! Har saknat henne MASSOR. Märks att hon saknat sina småbröder för hon lånar snällt ut allt till dem och har lekt med dem hela förmiddagen.

Har kommit igång med mitt examinations arbete igen efter juluppehållet och det känns också bra. Det flöt på som bara den igår, så jag hann mer än förväntat. Har hittat riktigt bra hänvisnings litteratur också, vilket underlättar rejält!

Vinterkylan har tagit sitt grepp om oss, - 20 här nu och imorgon förväntas det bli uppåt – 30. Tur att vi har vår bjässe till täljstensugn och att dessa kylperioder brukar vara korta. Jag är ju som bekant ingen vän av kyla… Här hemma har vi aldrig under 24 grader inne, för då fryser jag. Det blir nog till att emigrera till varmare breddgrader på ålderns höst :)

Har en kisse hos veterinären som ska hämtas nu på eftermiddagen. Hon hade ett litet såt på halsen som blivit till en stor böld, så nu är hon sövd och ska få ett dränage. Sen blir det penicillin och krage i 10 dagar – pluppan… Tur för henne att det är så kallt, för då vill hon ju ändå inte gå ut, fast hon tänker nog inte så.

Leker på med mitt Photoshop. Fick hjälp av Butter att fixa denna bild där Filosofen spelar kort med sig själv, häftigt va?! Tyvärr blev den lite mörk... kan nog hitta ett sätt att redigera det också. Hmm... Tål att fnula på!
Dagens låt: Lite härlig girl power är vad jag känner för idag :) Anastacia; Not that kind: http://www.youtube.com/watch?v=C9-zgotuXkU

Back on track :)

Japp, nu får det vara nog med deppandet över katastroffrisyren. Kommer ALDRIG att tycka att det ser bra ut, men det är bara att acceptera skiten och gå vidare!

Har lite hektiska dagar framför mig med examinationsarbetet och att samtidigt ro iland familjen då mannen jobbar.

Hade kortkväll med Mannen, Trötter och Butter igår, jag dominerade på Plump men föll i Tribello. Ja, ja, man kan ju inte vara på topp jämt…

Mamsen med man var här en stund igår också och berättade om sin lilla trip till Mexico. Inte helt fel, 5 stjärnigt all inclusive hotell och allt. Inte så pjåkigt att vara pensionär för en del :)

Trötter och Butter var mäkta imponerade av baren på hotellsviten med fullstora flaskor och som ingick i priset och som fylldes på varannan dag! Tur att 17 åringar varken får boka en sån resa eller har råd att åka på en…

Har haft en sprängande huvudvärk de senaste dagarna, men idag känns det bättre. Filosofen ville att jag skulle spela tv- spel (Wii) med honom igår, men jag förklarade att det kunde jag inte, för jag hade så ont i huvudet. Då tittar han på mig och säger; men mamma, man använder ju faktiskt händerna!

Barns värld är en enkel värld :)

Om en vecka drar skola och dagis igång igen och det känns faktiskt inte tjoho, tjohej. Det blir ju tillbaks till tidspassning och stress, inte så kul i min värld. Denna termin läser jag dessutom mycket mer fulla dagar och i 10 veckor är det 4 hela dagar i veckan. Inget jag ser fram emot direkt, men det är bara att bita ihop och ta sig igenom det hela, det är ju en för stunden övergående period. Till hösten kan jag förhoppningsvis läsa på distans igen. Himla lyxigt det där med distansläsning, men det kräver ju karaktär!

Fick en kul present igår, nya Photoshop, så himla kul. Nu är jag ju bara supernovis på programmet och har inte ens lärt mig en promille än, men det är super duper kul i kvadrat!!! Vi får väl se om det blir tid över denna termin för att lära mig mer, så man kan bli duktig på att redigera bilder. Skulle vara häftigt att kunna. Butter har samma program, så just nu lär vi varann allt nytt vi kommer på, sen finns det ganska bra filmer på youtube där de talar om hur man går till väga för olika saker.

Här kommer min första novismässigt redigerade bild :)

Dagens låt: Lionel Richie: Dancing on the ceiling http://www.youtube.com/watch?v=OdQDXs75Ulo

Kämpar på...

Med att på något sätt hitta en acceptans för denna fruktansvärda frisyr. Jag kommer ALDRIG att tycka att det ser bra ut, men jag måste ju hitta ett sätt att acceptera det faktum att jag kommer att se ut så här i typ ett år framåt… *skräck*

Min frissa ringde i vart fall igår för att höra efter hur jag trivdes i nya frisyren och hon blev självklart jätteledsen och fick ångest över att jag vantrivdes så. Jag sa som det var, att jag tar det på mig, jag kunde ju ha sagt NEJ (och Gud vad jag önskar att jag gjort det!!!) så det är ju inte som att hon klippt av mig håret i sömnen.

Fast på nåt konstigt sätt så känner jag mig ändå bitvis utsatt för ett övergrepp och kränkt känner jag mig också, konstigt…

Hur som helst så ska hon ta bort den orangea färgen på tisdag och ersätta den med något mer neutralt, samt ta bort hockey testarna. Det gör i och för sig att håret blir ännu kortare, men det kanske ser ett uns mindre för djävligt ut då. Kan ju alltid hoppas…

Har gått runt med en sjalett på huvudet dessa dagar och ser ut som en mjölkpiga, men hellre det än att behöva se denna sjuka frisyr varje gång jag passerar en spegel, eller står framför mikron eller sitter framför en svart reflekterande dataskärm.

Har väl aldrig sett så många vackra långhåriga personer på tv som nu.

JAG VILL HA TILLBAKS MITT HÅR!!!

Självförtroendet är allt annat än på topp just nu och det påverkar ju tyvärr liksom allt… Jobbar med mitt examinationsarbete och har ingen som helst motivation, Vill ju inte för nåt i hela världen befinna mig INOMHUS på högskolan om lite mer än en vecka i detta hår… Får jag ett G på denna examination så kommer jag att vara överlycklig!

Ska sätta mig ner nån dag framöver och göra en lista på positiva saker och mål att fokusera på. Måste komma ur denna negativa spiral… Trodde väl aldrig att jag skulle kunna bli så ur slag på en felaktig frisyr, men den inte bara fel, den är en katastrof!!!

Positive thinking, positive thinking, postive thinking...

Dagens låt: Monthy Python; Always look on the bright side of life http://www.youtube.com/watch?v=jHPOzQzk9Qo

Urusel start på 2010

Började 2010 med att bryta ihop och gråta.

Har aldrig sett mer fördjävlig ut än jag gör nu. Fattar inte att detta har hänt! Tar på mig skulden själv, jag sa JA???!!! Ska bli en statisk NEJ sägare efter denna erfarenhet, det ska gudarna veta…

Men jag har varit så himla nöjd med min frisör och har gett henne fria händer förut och alltid blivit toppen nöjd. Men här blev det bara 100% FEL, FEL, FEL! Jag passar inte alls i denna frisyr, den är så INTE jag. Har haft långt eller halvlångt hår hela mitt liv och nu är det KORT, fast med några testar där bak som bara gör att det hela ser ut som en sjuk hockeyfrilla. Dessutom är det färgat i olika nyanser varav den största är typ orange… Ja, men ni hör ju!!! Frisyren är dessutom helt fel för min ansiktsform och gör att ansiktet ser ut som en vattenmelon.

Jag ser ut som en fet, 40 år gammal version av Kalles Kaviar!!!! Folks enda reaktion kommer att vara”OJ!!!, snacka om 40 års kris, försöker hon se ut som en 15 åring eller”
Kan ju redovisa tonåringarnas reaktioner här hemma:

Kloker: OJ!!! Det vad… udda! Har du klippt hockey frilla?
Butter: Kunde inte hålla sig för skratt
Trötter: Fick uggleögon och jag han snabbt inflika ”säg ingenting” varpå han säger, ”jag har en keps du kan få låna…”
Klokers syster sa: Det växer ju ut…

Trodde aldrig i min vildaste fantasi att jag kunde se ut så här och jag vet nu vad håret betyder för ett utseende! Själv vill jag bara gå och dö i en garderob det närmsta året och inte visa mig alls för någon. Usch, det är en HEMSK känsla… Jag ska i vart fall se till att få håret färgat i en neutral färg som inte sticker ut så mycket och se till att få hockeytestarna bortklippta. Tror inte att det går att göra en hårförlängning på ett så här kort hår, men jag ska i vart fall kolla upp möjligheterna. Ingenting kan bli värre än detta!!!

Tänker inte bjuda på någon bild, för jag tänker inte vara med på ett endaste kort utan mössa det närmsta året! Hår växer i genomsnitt 6 cm / år. 6 centimeter!!! This is going to take forever…
Ingen bra start på det nya året, men en utmaning att leva med helt klart!

Har världens mest underbara man i vart fall som betygar att jag är världens vackraste och mest underbara ändå, men det handlar ju mest om min egen känsla och som sagt, jag vill bara krypa under ett bord och dö!

Dagens låt: Mitt nya mantra :)(You are) Beautiful; Christina Aguilera http://www.youtube.com/watch?v=-USUDzycRvM