Är äntligen klar med studierna för denna vecka och jag har verkligen ”tagit helg” för idag. Har tillbringat en stund ute i trädgården med småbuset och sparkat fotboll. Det är otroligt vad fort alla dessa mängder snö har smält bort. Vi har bara kvar högar på 2 ställen och det är högar efter takskottningen, annars är det snöfritt. I helgen blir det som sagt lite utepul :) Har även hunnit med en kopp te hos granntomtemannens fru, lika trevligt som vanligt!
Är inne i en tankeprocess som jag inte riktigt vet vad jag ska tycka om. En situation som känns fel men som om man sätter ner foten mot den andra parten så drabbar det en tredje part som inte har något som helst med saken att göra och som inte gjort något fel alls. (Detta har ingenting med relationen till min man att göra, bäst att påpeka det eftersom någon misstolkade ett tidigare inlägg för länge sedan ;)…) nej, det är en problematik av lite annan art. Det äter energi i vilket fall som helst, både hos mig och min man och det är otroligt irriterande, för det är energi som gör större nytta någon annanstans och enligt oss något som skulle kunna lösas busenkelt! Men, vi är alla av olika skola och art och som Ior brukar säga:
Jag är dessutom känslig för stämningar och det blir som lite motigt på något sätt och det vet jag inte hur jag ska hantera längre fram… Men, man ska väl inte göra ett problem av något innan det är ett problem, så den tanken tänker jag lägga i ”det får vänta” korgen. Men en underlig känsla är det, som att det som förut var på samma plan har nu skiftat våning och vi talar inte samma språk, kanske varken om det ena eller andra?! För att dra en långsökt liknelse; vi har börjat lösa världsfreden, men nu ska vi få betala dyrt för det och dessutom ska någon som helt saknar insikt i vad världsfred över huvud taget är för något, helt plötsligt ingå i vårt arbetslag och tala om hur vi ska tänka fortsättningsvis, trots att vi andra kan se att det antagligen kommer att ha en negativ inverkan på vårt arbete med fortsatt positiv utveckling för just freden. Mmm, lite så känns det, fast på ett mycket mindre plan.
Men, nu lämnar jag detta, det ska inte få äta vår energi denna helg när mannen väl är ledig, så nu blir det familj, barn och mys som gäller tills på måndag morgon! Vi ska äta gott, skratta mycket och bara njuta av det som är vikigast i vårt liv; vår familj och våra barn :) Det är väl det som kommer med åren, en vishet att kunna släppa saker för stunden och inte låta de ta över det som har det egenliga värdet i livet och att välja sina strider. Att slåss för någons välmående är en strid jag kommer att ta varje dag i veckan om den personen behöver mig för att göra det...
Dagens låt: Gloria Estefans mest kloka låt, en av mina absoluta favoriter. Att det finns en morgondag och att det är upp till DIG att ta tag i den och göra de förändringar du behöver för att få en bättre fungerande tillvaro och ett mer meningsfullt liv. Vi är alla chaufförerna till Limosinen i vårt liv. Den och denna lilla vers som ett härligt litet kompliment får önska er en trevlig helg så länge ;)
"You can stand minutes, hours, days, weeks or even months over-analyzing a situation, trying to put the pieces togeather, justifying what could have, would have happened...
... or you can just leave the pieces on the floor and move the fuck on!"
http://www.youtube.com/watch?v=K6dhw1IpCt8
Dagens låt:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
SUCK, vad du är klok...
Ja... som väljer såna underbara och unika vänner ;)
Skicka en kommentar