Kollisionskurs och tiggeri

Ja, med facit i hand kan konstateras att jag lyckades med ett av mina fotografier. Konst är nämligen något som bara kan tituleras ”av samhället erkända konstnärer”, så vad jag upplever som konst har egentligen ingen som helst relevans tydligen. Själv hade jag någon demokratisk uppfattning om att begreppet låg i betraktarens ögon. Men det var tydligen hur fel som helst....  Mina fotografier, där bara kapellet egentligen då är riktig konst:

Nästa veckas uppgift är minst 20 fotografier på byggnader i valfri röd tråd under temat "från slott till koja" plus att vi ska går runt i byggnadsbutiker, målerifirmor och annat och tigga ihop material som vi sen ska lära känna estetiskt och återanvända för att bygga ett bo till en figur. Valfri figur, påhittad eller ej, som sen ska presenteras för kursmedlemmarna.

TIGGA?! Inte min grej alls, hate it!!! Vet egentligen inte varför men jag vill inte på något sätt i hela världen! Varje liten por kämpar emot... Kanske borde gå i terapi?

Känner mig lätt stressad, även om uppgifterna är ganska roliga i sig (förutom det där med tiggandet då förstås). Fnular för fullt över tema till arkitektur fotograferingen, finns ju massor av kul att ta fasta på där! Men så har vi matten som en härlig liten glasyr på kakan –NOT, som kräver väldig ansträngning från min begränsade hjärna. Ovanpå det en stor familj med massa (oftast) härliga ungar. Ja, ja, det är bara att bita ihop och bli supereffektiv och hålla sig till ett spikat schema vad det gäller studierna i vart fall och be en bön att det går vägen…

Fick i vart fall en jättebra genomgång av vad man ska tänka på vid fotografering. Är nu jättesugen att ge mig i kast med just det och prova allt jag lärt mig. Inspirerad blir man i vart fall :)

Hade kollisionskurs med bägge stora grabbarna igår, högst irriterande och energi ätande. De har liksom hamnat i en situation där de vill bli servade på som om de vore 5 år gamla men ha friheter som en 30 åring. Enligt min, visserligen ganska urusla, mattehjärna så är det en ekvation som inte går ihop. Ska man ha vissa friheter enligt sin ålder (snart 18 och inte 30 även om de tycks tro det) så får man även vara den åldern i andra sammanhang och inte bara vara lat och bekväm så fort det går. *morr* Har nämnt det tidigare, men det har sitt pris att bo med dessa ”nästan vuxna” personerna och det är inte lätt alla gånger, vare sig för mig eller dem. Men det är väl det som det handlar om att bli vuxen och som mamma att acceptera (inom rimliga gränser). Sen handlar det ju i detta fall även om en respekt för sina föräldrar och småsyskon som också bor i detta hus. När de bor själva får de hur gärna de vill skapa sina egna regler, men i denna familj så lär vi ha vissa gemensamma om vi ska få allt att fungera, vare sig de vill eller inte. Drygt och suckigt är det i vart fall och TOTALT oinspirerande!

Fick dock detta gulliga kort från min käre far och hans fru som förgyllde dagen en hel del :)

Tack för det <3
Dagens låt: Boyzone; Picture of you http://www.youtube.com/watch?v=ryCIAJRTwJg